Med hjälp av Axfoods årliga undersökning har vi kartlagt hur svenskarna ser på vegetarisk mat under åren 2016 - 2019 samt analyserat vad som skulle kunna få dem att äta mer vegetariskt i framtiden. Av både miljö- och hälsoskäl behöver vi ändra kosten mot en större andel vegetabilier. Jordbruksverkets konsumtionsstatistik visar att köttkonsumtionen minskat något sedan 2016. Vi har dock dålig kunskap om hur olika grupper ser på framtiden vad gäller vegetarisk mat och vilken hjälp de behöver för att fortsätta ändra sina matvanor.
Inte tillräckligt
Sammanfattningsvis visar undersökningen att det mellan 2016 och 2019 skett en förskjutning där alltfler börjat äta vegetariska måltider utan att för den delen vara hel-vegetarianer. Andelen som aldrig äter vegetariskt har sjunkit från 22 till 15 procent medan de som äter vegetariskt ofta, har ökat från 6 till 8 procent. Detta är bra men inte tillräckligt. År 2019 var det fortfarande 48 procent av befolkningen som sällan eller aldrig åt vegetariskt.
Med hjälp av klusteranalys har vi identifierat fem olika kategorier av konsumenter som vi namngett som följer:
”Bengt” (22%): Medelålders och äldre män, högutbildade, vegoskeptiska bor främst i Övre Norrland
”Sara” (32%): Unga och medelålders kvinnor, högutbildade, vegoälskare, jämnt fördelade över landet
”Benny” (15%): Medelålders och äldre män, låg/medelutbildade, vegoskeptiska, bor främst i Sveriges norra regioner
”Micael” (10%): Yngre och äldre män, högutbildade, äter en del vegetariskt, bor i Sveriges storstadsregioner
”Katarina” (21%): Kvinnor av alla åldrar, låg/medelutbildade, allätare, jämnt fördelade över landet
De vegovänliga grupperna planerar i större utsträckning att äta mer vegetariskt i framtiden än de vegoskeptiska grupperna. Vegoskeptiska Bengt och Benny representerar 37 procent av befolkningen och cirka tre fjärdedelar i denna grupp planerar inte att äta mer vegetariskt framöver. Om Bengt och Benny skulle välja mer vegetariskt är det viktigaste att produkterna är mer smakfulla och att priset blir lägre. Prisnivån på de vegetariska produkterna är också ett hinder för att de vegovänliga grupperna ska handla mer vegetariskt.
Finansiera forskning
Nu behöver politiker, handel och producenter, och snabbt ta sitt ansvar för att för att påskynda omställningen till en mer växtbaserad kost. Politikerna bör finansiera forskning om vad de vegoskeptiska grupperna Bengt och Benny behöver för att ställa om samt sänka momsen på växtbaserade produkter. Politikerna bör också ge myndigheterna i uppdrag att tydligt informera om fördelarna med en växtbaserad kost. Handeln kan sänka priserna genom att minska sitt eget påslag samt erbjuda mer vägledning och inspiration i butik. Producenter kan också sänka priserna och i större omfattning ha kampanjerbjudanden på växtbaserad kost samt fortsätta utveckla produkter för de vegoskeptiska.
Annika Carlsson Kanyama, docent KTH
Patricia Eustachio Colombo, doktorand Karolinska Institutet
Liselotte Schäfer Elinder, adj. professor Karolinska Institutet