Det finns sätt att mildra effekterna för de som drabbas hårdast av högre bränsepriser utan att samtidigt minska ambitionerna på klimatområdet.
För att nå målet om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 (jämfört med 2010) krävs både en snabb elektrifiering och en effektivisering av transporterna, men utan ökad användning av biodrivmedel kommer målet inte gå att nå. Därför införde regeringen, med riksdagens stöd, år 2018 en reduktionsplikt, vilken innebär att drivmedelsleverantörerna måste minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att gradvis blanda in allt mer hållbara biodrivmedel för att säkerställa en viss utsläppsminskning för varje år. För 2022 är utsläppsminskningen 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Stabila spelregler
Reduktionsplikten ger långsiktiga och stabila spelregler för både de företag som ska producera biodrivmedel och för de företag och hushåll som ska använda det.
Under senaste året har dock drivmedelspriserna ökat kraftigt. Priset på råolja har ökat med 50 procent och den ekonomiska återhämtningen i slutet av 2021 har pressat upp efterfrågan på drivmedel i snabb takt vilket avspeglar sig i att priset på diesel ökat med 39 procent. Det ökade oljepriset tillsammans med valutaförändringarna inklusive moms har ökat priset med 2,50 kr per liter det senaste året.
Eftersom biodrivmedel fortfarande är dyrare att producera än det fossila har också reduktionsplikten bidragit till att priset på bensin och diesel vid pump ökat, men det är i betydligt mindre grad än oljepriset. Med allt annat lika skulle effekten av den vid det senaste årsskiftets skärpta reduktionsplikt, enligt tidigare utredningar, utgöra en ökning på mindre än 70 öre per liter diesel.
Ökade utsläpp
Flera politiska partier har trots det lagt fram förslag om att sänka ambitionerna i reduktionsplikten. Enligt våra beräkningar skulle den sänkning till 14 procents inblandning, som är ett av de förslag som förs fram, innebära ökade utsläpp med mellan 40 och 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030, vilket är ungefär lika mycket som släpps ut i Sverige totalt under ett helt år.
Det skulle också omintetgöra förutsägbarheten i politiska beslut som är grunden för att företagen ska våga investera och genomföra omställningen av industrin till en växande bioekonomi.
För att det ska vara möjligt att nå transportmålet behöver riksdagens partier beakta följande:
– Biodrivmedel behövs för att klara klimatmålet. Under 2020 utgjorde biodrivmedel 23,3 procent av den totala drivmedelsanvändningen, vilket resulterade i att koldioxidutsläppen minskade med 19,3 procent. Även om elektrifieringen går snabbare än prognosticerat kommer en majoritet av vägtransporterna vara beroende av flytande drivmedel 2030.
– Inhemsk produktion måste öka. För att säkerställa en hållbar tillgång på biodrivmedel för svenska företag behöver produktionen i Sverige skalas upp. Konkurrensen på de internationella marknaderna kommer att öka, vilket kommer att leda till ökade priser och i värsta fall till en bristsituation. Ett minskat importberoende är även viktigt ur säkerhetspolitisk synvinkel.
– Reduktionsplikten är det centrala styrmedlet. Reduktionsplikten ger drivmedelsbranschen, näringslivet och hushållen förutsägbara och långsiktiga förutsättningar att ställa om på ett ordnat och kostnadseffektivt sätt. Kortsiktiga utspel om sänkt reduktionsplikt inför valet i höst skapar osäkerhet och kan bland annat leda till uppskjutna investeringar i bioraffinaderier.
– Det finns andra styrmedel för att hantera höga drivmedelspriser. De ökade drivmedelspriserna slår orättvist mot grupper som saknar alternativ. För att kompensera detta finns andra, mer träffsäkra styrmedel som till exempel en reformerad vägtrafikbeskattning som gör skillnad mellan stad och land, sänkta skatter på drivmedel, ökade reseavdrag för landsbygden och ökade stöd till utbyggnad av både offentlig och privat laddinfrastruktur för elbilar.
Kortsiktiga utspel om sänkt reduktionsplikt inför valet i höst skapar osäkerhet och kan bland annat leda till uppskjutna investeringar i bioraffinaderier.
Det är viktigt att förstå att klimatomställningen kommer att innebära förändringar och viss turbulens. Ökade priser på drivmedel är en del av detta. Det är nu det behövs ett tydligt ledarskap som visar upp hela berättelsen och hur Sverige inte bara blir fossilfritt utan och också hur det samtidigt ökar välfärden och konkurrenskraften. Omställningen måste accelerera, inte bromsa in.
Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet
Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige