Higabs uppdrag är att se Feskekörka i ett långsiktigt perspektiv – den ska finnas kvar i Göteborg även när dagens politiker, tjänstemän och handlare är borta, skriver debattörerna.
Higabs uppdrag är att se Feskekörka i ett långsiktigt perspektiv – den ska finnas kvar i Göteborg även när dagens politiker, tjänstemän och handlare är borta, skriver debattörerna. Bild: Per Wahlberg

Så ska vi rädda Feskekörka för framtida generationer

Det senaste halvåret har ryktesspridningarna om ett av Göteborgs mest ikoniska kulturarv gått på högvarv. Går det att utveckla Feskekörka, en 145-årig byggnad, för framtiden utan att den förlorar sin själ? Vårt svar är tydligt – ja, det går, skriver Anders Sundberg och Christer Svärd, Higab.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Många göteborgare och även folk från övriga landet har engagerat sig sedan vi i maj gick ut med att Feskekörka skulle stängas för upprustning. Vårt då otydligt formulerade besked att vi samtidigt skulle utreda hur byggnaden skulle utvecklas för framtiden satte igång en flodvåg av rykten och oro. Skulle inte göteborgarna längre kunna köpa sin fisk på denna historiska plats?

Faktum är att tiden aldrig stått stilla i Feskekörka – dagens Feskekörka ser inte ut som den gjorde 1874 eller 1964

Faktum är att tiden aldrig stått stilla i Feskekörka – dagens Feskekörka ser inte ut som den gjorde 1874 eller 1964.

Från början var det 42 lösa försäljningsbord där många fiskhandlare saluförde sina varor. 1963 genomfördes en större renovering och modernisering av hallen där den började få sitt nuvarande utseende med en gång i mitten – och även då hördes många skeptiska röster. Då var det åtta fiskhandlare.

ANNONS

På 1980-talet genomfördes återigen en omfattande upprustning och modernisering då bland annat de båda entresolplanen tillkom, med restaurang på det ena och personalutrymmen på det andra. I dag är det tre fiskhandlare och två restauranger i Feskekörka. Visst drar denna ikonbyggnad fortfarande folk – men i dag väljer många att köpa färsk fisk i sin lokala fiskbil och turisterna som strömmar till för att ta selfies kan inte ta med sig räkor i resväskan på bussen.

Måste följa med i utvecklingen

Efter klockan 18 är Feskekörka stängd samtidigt som det börjar bli fullt på restaurangerna i närområdet. Det pågår en stadsutveckling i Rosenlund och i hela Göteborg och den måste vi vara en del av.

Kostnaden är en viktig faktor. Higab är ett helägt kommunalt bolag och vi måste vara ansvarsfulla med göteborgarnas pengar. Den nödvändiga upprustningen vi gör i första steget tas från underhållsbudgeten, men utveckling och modernisering ska finansieras genom intäkter, det vill säga hyror, i enlighet med vårt uppdrag.

Som bolag har Higab att förhålla sig till både kommunallagen och aktiebolagslagen vilket innebär relevant hyressättning i förhållande till övriga fastighetsmarknaden.

Att sälja fisk eller ha restaurangverksamhet i Feskekörka har ett kulturhistoriskt värde men i grunden är det rent kommersiella verksamheter som drivs av duktiga entreprenörer och affärsmän.

ANNONS

Fiskförsäljningen kommer fortsätta

Vi behöver utveckla platsen, huset och verksamheterna tillsammans för en långsiktig hållbarhet. Fisk och skaldjur är Feskekörkas själ och därför är det självklart att det ska vara fisk- och skaldjursförsäljning även i fortsättningen, men på fler och nya sätt. Fler restauranger, uteservering, längre öppettider för att få liv och rörelse över större del av dygnet. Ett självklart centrum i ett levande Rosenlund.

Fisk och skaldjur är Feskekörkas själ och därför är det självklart att det ska vara fisk- och skaldjursförsäljning även i fortsättningen, men på fler och nya sätt

I detta ingår en modern hyressättning. Vår bedömning är att omsättningshyra, vilket innebär att att verksamheten betalar hyra procentuellt efter omsättning, ökar förutsättningarna för gemensamma satsningar för platsen, då fastighetsägaren tydligare kan motivera investeringar som bidrar till en ökad omsättning för verksamheten. När vi bedömer procentsatsen för omsättningshyra utgår vi från tillgänglig statistik som finns hos bland annat branschorganisationen Visita. Olika branscher har olika förutsättningar och därmed sätts olika procentsatser för exempelvis livsmedelshandel och restaurang.

Verksamheterna ska vara med i utvecklingsarbetet. De framtida villkoren för att bedriva verksamhet i Feskekörka är inte helt specificerade ännu, som till exempel öppettider. Vi är i startskedet till ett utvecklingsarbete där vi precis börjat ta fram koncept för Feskekörka och i det arbetet vill vi att både nuvarande hyresgäster som vill vara kvar och nya aktörer ska kunna bidra och påverka de framtida förutsättningarna.

ANNONS

Inte samma Feskekörka

Higabs uppdrag är att se Feskekörka i ett långsiktigt perspektiv – den ska finnas kvar i Göteborg även när dagens politiker, tjänstemän och handlare är borta. Vi måste utgå från det vi bedömer är mest hållbart i det långa loppet.

Dagens hyresgäster är drivna eldsjälar och vi hoppas att de vill följa med på resan, men vill vara tydliga med att det inte kommer vara samma Feskekörka de kommer tillbaka till. Deras verksamheter kommer också behöva utvecklas. Hade inte Feskekörka byggts om och moderniserats 1963 hade den inte funnits kvar i dag.

Anders Sundberg, styrelseordförande Higab

Christer Svärd, vd Higab

ANNONS