Världen omkring oss förändras snabbare än någonsin. Digitaliseringen, globaliseringen och den gröna omställningen skapar både utmaningar och möjligheter för det svenska näringslivet. Ett nytt säkerhetspolitiskt läge har också förändrat förutsättningarna för handel och företagande i Europa. Att svenska företag strävar efter utveckling och bejakar förändring är nyckeln till att skapa ett livskraftigt näringsliv med engagerade medarbetare. Dessutom innebär stora skiften i omvärlden att helt nya krav ställs på både företag och enskilda individer.
Aldrig tidigare har behovet av kompetensutveckling varit så stort. Under de två pandemiår som passerat har en rad politiska åtgärder för att stötta svenska företag och främja kompetensutveckling genomförts. Bland annat fattade riksdagen under hösten 2020 beslut om att införa en ersättning till arbetsgivare för utbildningsinsatser vid korttidspermitteringar. Krisåtgärderna var avgörande för att se till att fler företag klarade sig igenom krisen. Samtidigt innebar det kortsiktiga pandemifokuset att insatserna var begränsade i sin omfattning och splittrade mellan flera olika myndigheter.
Få roligare på jobbet
För att verkligen rusta svenska företag för framtiden behövs nu ett samlat och långsiktigt initiativ för att främja kompetensutveckling. Den nyligen presenterade reformen av lagen om anställningsskydd, LAS, och de nya omställningssystem som följer med den är ett viktigt steg i rätt riktning, men mer behöver göras.
Dagens utbildningssystem innebär att många individer spenderar tiotals år på teoretiska studier innan de kliver in i arbetslivet. Därefter kopplas frågan om kompetensutveckling ofta till insatser för personer som har förlorat sitt jobb.
Att utvecklas och lära sig nya saker under arbetslivet är viktigt både för den personliga motivationen och för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden.
Vad som nu krävs är ett ändrat synsätt, där kompetensutveckling i mycket högre grad ses som något som ska genomföras under hela arbetslivet. Målet ska vara att alla medarbetare får möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens så att de kan bidra ännu mer till arbetsgivarens verksamhet och samhällets utveckling, samtidigt som de får roligare på jobbet.
Avdrag för kompetensutveckling
Generellt bör den kompetens som inhämtas i arbetslivet värderas högre än i dag. Konkret bör arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) följa upp de tillfälliga krisinsatserna och LAS-reformen med att ta fram en långsiktig nationell strategi och tillhörande handlingsplan för kompetensutveckling i arbetslivet.
Strategin bör baseras på de behov som identifierats av näringslivet och arbetsmarknadens parter samt inom andra initiativ på området, exempelvis regeringens samverkansprogram Kompetensförsörjning och livslångt lärande. IHM har fyra konkreta förslag till åtgärder som borde ingå i handlingsplanen:
1. Inventeringsstöd för mindre företag. Mindre företag kompetensutvecklar sina medarbetare i lägre grad än andra företag. Därför bör regeringen ge ett ekonomiskt stöd till mindre företag som vill inventera företagets befintliga kompetens och behov av strategisk kompetensutveckling.
2. Full avdragsrätt för kompetensutveckling. I dag finns vissa möjligheter för företag att göra skatteavdrag för satsningar på kompetensutveckling, men reglerna är krångliga och möjligheterna till ersättning begränsade. Därför bör regeringen ersätta dagens avdragsrätt för kompetensutveckling med ett brett och generellt avdrag som omfattar alla investeringar som företagen gör i kompetensutveckling av sina anställda.
3. Avdragsrätt för individer. Att utvecklas och lära sig nya saker under arbetslivet är viktigt både för den personliga motivationen och för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Men för den enskilda individen är det dyrt att investera i sin egen kompetensutveckling. Därför bör regeringen införa ett kompetensutvecklingsavdrag enligt RUT-modell för privatpersoner.
4. Modell för bedömning och redovisning av mikromeriter. Som arbetstagare är det svårt att redovisa den kompetens man fått från utbildningsinsatser som är kortare än examensnivå. Vad som krävs är ett system för hur kortare kompetenshöjande insatser ska bedömas och redovisas. Därför bör regeringen ta initiativ till att utveckla en svensk modell för validering av mikromeriter.
I en föränderlig värld och efter två svåra pandemiår krävs en storsatsning på kompetensutveckling i arbetslivet. Det skulle stärka medarbetarnas ställning på arbetsmarknaden och öka företagens konkurrenskraft.
Det är hög tid att ta tillbaka lärandet till arbetslivet. Vi har därför en konkret fråga till Sveriges arbetsmarknadsminister Eva Nordmark: Vill du och regeringen ta fram en nationell strategi för kompetensutveckling i arbetslivet?
Linda Thyrén, kommunikationschef på IHM Business School
Mats Engström, kompetensutvecklingsexpert på IHM Business School
LÄS MER:Välj byggprogrammet i höst - det finns ingen tryggare jobbframtid
LÄS MER:Akut kompetensbrist bromsar det västsvenska näringslivets omställning