Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gör om Götaälvbron till en offentlig park med odlingar. Parkbron kommer bli en välbesökt och unik symbol för ett kreativt och grönt Göteborg, skriver Tomas Lundberg.  Bild: Privat, Folkstaden
Gör om Götaälvbron till en offentlig park med odlingar. Parkbron kommer bli en välbesökt och unik symbol för ett kreativt och grönt Göteborg, skriver Tomas Lundberg. Bild: Privat, Folkstaden

Riv inte Götaälvbron – gör om den till en park

Ompröva beslutet att riva Götaälvbron. Utveckla den till park och koloniträdgårdar. Den kommer bli en unik ikon för ett kreativt och grönt Göteborg med en vacker vy över staden, skriver arkitekten Tomas Lundberg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Just nu byggs den nya bron över älven intill den gamla Götaälvbron, vars rivning nu planeras. Men varför riva en unik bro i klassisk stålkonstruktion från 1930-talet? Behåll den gamla Götaälvbron bredvid den nya bron. Göta Älv är en barriär i Göteborg som behöver överbryggas på flera olika sätt längs älven. Med en ny användning som offentlig park och koloniträdgårdar samt plats för skulpturutställningar kommer bron att bli en unik plats för både Göteborgare och turister under sommarhalvåret. Den här idén har framförts tidigare genom åren av ett flertal arkitekter bland annat av föreningen Arkitekturens hus men tyvärr verkar förslaget inte fått gehör bland våra tjänstemän och politiker.

Tvivelaktigt beslut

Om brons skick råder delade meningar. Arkitekt och professor Ola Nylander har i tidigare artiklar om att bevara en trafikerad Götaälvbro citerat Robert Kliger, professor i konstruktionsteknik på Chalmers. Han har undersökt bron och hävdar att den är i bra skick och med rätt åtgärder kan hålla hur länge som helst. Trafikkontoret hävdar däremot att stålet är uttjänt och bron bör rivas.

I dag talas det mycket om återbruk och cirkulär ekonomi som viktig del av ett hållbart ekologiskt samhällsbygge

I dag talas det mycket om återbruk och cirkulär ekonomi som viktig del av ett hållbart ekologiskt samhällsbygge. Vi har också erfarenheter av rivningsraseri som tidigare utplånat hela stadsdelar i Göteborg. Samtidigt finns det i dag ett nyvaknat intresse för stadsodling och parkers betydelse i våra städer. Att riva gamla Götaälvbron är ett beslut i rakt motsatt riktning.

Flera lyckade exempel

Internationellt finns i dag liknande initiativ som genomförts och blivit attraktiva besöksmål för turister och medborgare. I New York finns High Line Park som utvecklats under senare år från en upphöjd järnväg på Manhattan till ett cirka tio meter brett och 1,4 kilometer långt parkstråk. Den är likt Götaälvbron en unik stålkonstruktion från 1930-talet. Från början var parkidén ett lokalt initiativ men med hjälp internationella arkitekter fick förslaget stor publicitet och kunde genomföras.

I New York finns High Line Park som utvecklats under senare år från en upphöjd järnväg på Manhattan till ett cirka tio meter brett och 1,4 kilometer långt parkstråk

Intressant i sammanhanget är också Frihetsbron i Budapest som under en tid var avstängd för reparationer. Bron förvandlades då till en populär samlingsplats med en rad aktiviteter som konserter, picknick, yoga med mera. I dag stängs trafiken på bron av då och då under perioder för olika publika arrangemang.

I London har under senare år ett förslag presenterats om att bygga en ny bro över Themsen med en offentlig park för fotgängare. Gestaltningen av den nya parkbron fick stor uppmärksamhet i internationella medier men tyvärr verkar projektet id ag nedlagt då en nybyggd bro blev en allt för stor investering.

Satsa på en hållbar lösning

I Göteborg finns redan Götaälvbron, en fullt fungerande befintlig bro som bara väntar på att ges en grön gestaltning. Vad kommer bara rivningen av bron att kosta?

Bron är cirka 30 meter bred och ger utrymme både till en offentlig park och gångstråk med vy över älven i väster. Parken kan ha ett tema med växtlighet från det bohuslänska landskapet. Det är inte en optimal plats för odling med sitt vindutsatta läge men det finns lösningar på det. På östra delen av bron kan även en kooperativ förening organisera odlingar med kolonilotter och växthus. Genom upplåtelseinsatser och hyror för kolonilotter bidrar föreningen ekonomiskt till finansieringen av parkbron.

Parken kan ha ett tema med växtlighet från det bohuslänska landskapet

Större delen av de långa påkörningsramperna föreslås rivas och brons fästen vid älven inordnas i den framtida bebyggelsestrukturen. Broöppningen kan ersättas med en enklare konstruktion samt med nya trappor eller hiss når fotgängare den nya parkbron.

Om drygt ett år går genomförandetiden ut för gällande detaljplan. Då är det möjligt att göra en planändring och bevara bron. Det är hög tid för att ompröva beslutet att riva bron och inse de kvaliteter Göteborg går miste om. Gör om Götaälvbron till en offentlig park med odlingar. Parkbron kommer bli en välbesökt och unik symbol för ett kreativt och grönt Göteborg!

Tomas Lundberg, arkitekt SAR MSA, Folkstaden