Barndomsprojektet på Dramatiska institutet har åter aktualiserat frågan om övergrepp på barn och pedofili. Nu har vice chefsåklagare Birgitta Tholander Werne inlett en förundersökning för att utreda om projektet inneburit att sexuellt ofredande begåtts. Det är bra att samhället värnar om barns rättigheter och reagerar. Men i debattens efterdyningar är risken stor att oron och rädslan tar överhanden.
Effekterna kan bli att det blir ännu svårare att ge barn en bra sexualupplysning i framtiden. Vad vågar man säga, vem vågar säga det - och riskerar man att göra övertramp om man pratar sexualitet med barn? En studie som RFSU gjorde förra året av Sveriges samtliga lärarhögskolor visar att endast sex procent (!) av de blivande lärarna utbildas för att ge sex- och samlevnadsundervisning. Hur stor andel av personal på förskolor och i fritidsverksamheter som har utbildning om barns sexualitet vet vi inte i dagsläget. Men det är inte en förmäten gissning att anta att kunskapen är bristfällig. På dagis är det sällsynt att barn får någon sexualupplysning alls.
Kommersialiserad sexualitet
Det innebär att barnen blir sämre rustade för att växa upp i det samhälle som översvämmas av bilder av en kommersialiserad sexualitet. Det innebär också stärkta krav på föräldrar att snart vara de enda som avspänt och sakligt ska klara av att svara på barns egna frågor om sexualitet. Ändå finns mycket samlad kunskap om just barns sexualitet. RFSU har ibland, på förfrågan från olika förskolor, genomfört kortare utbildningar och talat om sexualitet. Personal och föräldrar har då, gång efter annan, bekräftat hur svårt det är att hantera barnens frågor på ett bra sätt. Vilka frågor ska man svara på, och på vilket sätt? Med okunskap föds lätt rädsla. Debatten kring Dramatiska ins-titutets projekt kan leda till en ängslan som i stället för öppenhet leder till tystnad och hyschhyschmentalitet. Samtidigt omgärdar utvikningsbilderna barnen i kön till konsumkassan och vuxenlivet. Vad kvarstår då? Enkönade dagis där man endast talar om sex i samband med hur barn blir till - och kanske knappt då?
Olika uttryck
Hur ska vi hantera att barn är sexuella varelser, förmögna till både sensualism och kärlek? Vi människor föds till ett sexuellt liv och under barndomen kan det sexuella intresset ta sig olika uttryck som doktorslekar, onani och nyfikenhet på vad vuxna gör. Barn lär sig så småningom vad omgivningen accepterar och vad som ses som skamligt.
Även om barndomens sexualitet skiljer sig från den vuxnes, finns det ingen anledning att tro att känslorna är mindre starka. En positiv inställning till barn som sexuella varelser innebär att man inte skambelägger eller förringar. Men för att det ska ske krävs att vuxna inte kränker barns integritet. Även om ett barn skulle uppträda på ett sätt som kan tolkas som sexuellt, är det alltid den vuxnas ansvar att sätta gränser.
RFSU vill verka för att barn får så stor frihet som möjligt att själva upptäcka sin relaterande förmåga och sin sexualitet. Därför har barnomsorgen, skolan och fritidsgården stor betydelse för att skapa självkänsla och ge kunskaper i sexuella frågor. Sex och samlevnad bör under hela skoltiden ingå som obligatoriskt ämne eller kunskapsområde i olika ämnen - och på olika nivåer av ett barns utveckling.
Att sex- och samlevnadsundervisning, år 2005, fortfarande är ett marginaliserat ämne, snudd på tabubelagt för förskolebarn är oroväckande.
RFSU vill att barn och ungdomar har möjlighet att få sakliga svar på sina frågor om sex. Vi vill att personal inom barnomsorgen, skolan och på fritidsgården får utbildning om barns sexualitet och i frågor som handlar om sexuellt utnyttjande av barn och unga.
Respekt för egan och andras gränser
Betydelsefullt är att pojkar och flickor tidigt lär sig respekt för egna och andras gränser, i syfte att just motverka sexuella trakasserier. RFSU hoppas att turerna kring projektet på Dramatiska institutet inte gör att rädslan för att "göra fel" tar överhanden. Förhoppningsvis inser politikerna betydelsen av att utbilda de människor som möter våra barn på dagis och i skolan. Och att personalen själv ställer krav på bättre utbildning.
En god sexualundervisning stärker självkänslan i förhållande till sexualiteten. Den grunden måste läggas tidigt. Det bidrar till att motverka destruktiva sexuella beteenden och hjälper barn och vuxna att sätta gränser och själva besluta om vad man vill och inte vill i sexuella relationer.
