Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

I Sverige är det sällsynt med statyer föreställande arbetare. Likadant är det i Göteborg, menar debattören. Bild: Pressens bild, Privat
I Sverige är det sällsynt med statyer föreställande arbetare. Likadant är det i Göteborg, menar debattören. Bild: Pressens bild, Privat

Res en staty av en varvsarbetare – inte en korv

Glöm planerna på en staty av en halv special. Göteborg borde resa en staty som hyllar stadens varvshistoria. Helst genom att avbilda en arbetare, skriver Jan Strömqvist, tidigare grovplåtslagare på Arendalsvarvet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Statyer väcker känslor. När USA invaderade Irak revs statyn på Saddam Hussein. I England är statyer på kolonisatörer och i USA sydstatsgeneraler ifrågasatta. ”Fontänringen” på Järntorget har väckt en liknande kolonialdebatt.

I Borås diskuterades Pinocchio-statyn. I Göteborg har det nu blivit debatt kring ett förslag om att resa en staty föreställande en ”halv special”, det vill säga korv med bröd och mos, vid Vågmästarplatsen på Hisingen.

LÄS MER: Socialdemokraterna: Bygg korvstaty på Vågmästarplatsen

I Sverige är det sällsynt med statyer föreställande arbetare. Likadant är det i Göteborg. På Olof Palmes Plats kan man med god vilja säga att det finns antydningar av detta tema.

Samtliga stora varv låg på Hisingen – Götaverkens City-varv, Lindholmen, Eriksberg och Götaverken-Arendal. Varven gav fram tills dess att de lades ner, med början på 70-talet, utkomstmöjligheter för cirka 20 000 arbetare. Dessa 20 000 arbetare satte sin prägel på hela Göteborg och inte minst på Hisingen.

Underskottet är dock både symptomatiskt och historielöst. Arbetarklassen är satta åt sidan trots dess avgörande betydelse för samhällsuppbyggnaden.

Göteborg är och har varit Sveriges mest betydande arbetarstad, med en viktig hamn, bilindustri och tidigare en stor varvsnäring.

Samtliga stora varv låg på Hisingen …Götaverkens City-varv, Lindholmen, Eriksberg och Götaverken-Arendal. Varven gav fram tills dess att de lades ner, med början på 70-talet, utkomstmöjligheter för cirka 20 000 arbetare. Dessa 20 000 arbetare satte sin prägel på hela Göteborg och inte minst på Hisingen.

Efter genomgången industriskola på Götaverken arbetade jag som grovplåtslagare under några år på Arendalsvarvet. Arendalsvarvet var då ett nytt, stort och modernt varv. Ett varv som snart lades ned.

LÄS MER: Göthenburgo vill ha en falafelstaty på Backaplan

Till saken hör även att jag bodde vid Vågmästarplatsen. Det är just där som det nu finns krafter som vill resa en staty på den ”halva specialen”.

Vågmästarplatsen var i början av 1970-talet en betydande kollektivtrafikknutpunkt. Härifrån gick det varje tidig morgon industribussar till samtliga varv. Jag hade nära till bussen där morgontrötta arbetare i massor tog sig till varven. Detta var en del av min vardag.

I Göteborg borde det nu vara dags att resa en staty av en varvsarbetare!

Dels för att ära alla dessa 20-tusentals plåtslagare, svetsare, rörläggare, snickare, truckförare, kranförare med flera yrkesgrupper. Dels för att lyfta fram den göteborgska varvsnäringen ur de historiska dimmorna.

En bra plats att resa denna staty på är just Vågmästarplatsen där varje morgon tusentals varvsarbetare tog bussen till jobbet.

Jan Strömqvist, tidigare grovplåtslagare på Arendalsvarvet