Vi inom organisationen Sulf ser ett tydligt trendbrott i och med höstbudgetens nedprioriteringar av utbildning och forskning. Tidigare regeringar har – oavsett färg – satsat på att universitet och högskolor ska kunna ge bästa möjliga utbildning till studenterna för att säkra att Sverige har tillgång till en välutbildad och högt kvalificerad arbetskraft samtidigt som Sverige ska kunna vara ledande inom forskning. Men den nuvarande regeringen verkar inte längre anse att utbildning och forskning är en viktig nyckel för att ta oss ur dagens ekonomiska kris och samtidigt borga för att vi ska fortsätta vara en kunskapsnation i världsklass.
De uteblivna prioriteringarna på utbildning och forskning i höstbudgeten innebär att Sverige de facto sänker sina ambitioner. Vi har sett flera exempel på politisk klåfingrighet då det gäller styrning av universitetsutbildningars innehåll, till exempel på socionomutbildningen och rörande hur universitetsstyrelser ska vara sammansatta. Regeringen har också slagit på stora trumman men presenterat symboliska satsningar som exempelvis 0,9 procents ökning för ersättningen för studenter inom naturvetenskap och teknik. Det är en så kallad satsning som inte är värd namnet eftersom tillskottet inte räcker till någon reell förbättring alls.
Inget samlat grepp
Helt visionslöst gör regeringen delstyrningar i flera olika satsningar och regleringar. Regeringen har däremot inte aviserat eller tillsatt utredningar som vänder på de stora stenarna, som bland annat högskolesektorns ekonomi, roll, organisation och attraktivitet i framtidens kunskapssamhälle. Det finns helt enkelt inget samlat grepp eller långsiktiga analyser och åtgärder kring högskolans framtid. Här får vi bara tomma ord.
I höstbudgeten framgår det tydligt att den slår direkt mot studenter, lärare och forskare på våra universitet och högskolor. Mest beklämmande är att regeringen försöker dölja sina besparingar med aviserade ”satsningar” i budgeten. Ja, regeringen ökar anslagen per student för 2024 med 3,5 procent, men tar direkt tillbaka 0,5 procent i generella besparingar. Räknat med en inflationstakt på 8,7 procent för 2023 faller de reella ersättningsbeloppen per student till en minskning på 5,7 procent för alla utbildningar förutom natur och teknik där en ”särskild” satsning innebär att regeringens minskning bara är 4,8 procent.
Dessa nedskärningar innebär att studenterna får sämre utbildning och Sverige mindre forskning
Det är en mycket dyster ekonomisk bild som i praktiken innebär stora nedskärningar för svenska universitet och högskolor. Dessa nedskärningar innebär att studenterna får sämre utbildning och Sverige mindre forskning. För det är svårt för universiteten att koka kvalitet på en spik.
En strimma ljus i mörkret skulle kunna vara om regeringen aviserar stora satsningar i forskningspropositionen som kommer i november 2024, även om det tyvärr inte finns något som indikerar det i höstbudgeten.
Akademisk frihet
Under valrörelsen 2022 framhöll samtliga regerings- och stödpartier hur viktigt det var med utbildning och forskning. Liberalerna sade att ”Sverige ska vara en framstående kunskapsnation där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet”, Moderaterna slog fast att ”forskningsfinansiering är viktigt men minst lika viktig är den akademiska friheten för forskare med täta internationella kontakter”, Kristdemokraterna framhöll att ”kvalitet och excellens ska genomsyra högre utbildning och forskning” och Sverigedemokraterna deklarerade att ”vi vill höja basanslagen så att varje lärosäte får större möjligheter att påverka vilken forskning som bedrivs”. Men ett år efter valet träder nu bilden fram att universitet och högskolor inte ska vara i framkant, att Sverige inte ska ha högkvalitativ utbildning och inte ska forskning i världsklass.
Det är nu uppenbart att regeringens ord och handlingar inte matchar. Det drabbar våra studenter som kommer att få sämre utbildning, samtidigt som våra högkvalificerade universitetslärare och forskare kommer att söka sig till mer attraktiva arbetsplatser. Det kommer slå hårt mot kunskapsnationen Sverige. Sulf uppmanar därför regeringen att gå från vackra ord till verklig handling och stärka svensk utbildning och forskning. Allt för att vallöftena om kunskapsnationen Sverige som ska ligga i framkant inte ska eka tomma i universitetskorridorerna.
Sanna Wolk, förbundsordförande Sulf, universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation