I Europa växer oron över växande ekonomiska klyftor och bristande social sammanhållning. Den ekonomiska krisen har slagit hårt. Men också före krisens utbrott var problemen stora. 80 miljoner européer gick in i den ekonomiska krisen i fattigdom. Nästan 20 miljoner var barn.
Oron för ett samhälle som glider isär är en viktig förklaring till att EU har satt fattigdomen högst upp på den politiska agendan. År 2010 är det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Fattigdomsbekämpning är också ett av huvudmålen i EU:s nya tillväxtstrategi, Europa 2020. EU-kommissionen har satt målet att minska antalet fattiga européer med 20 miljoner. Den europeiska tillväxten ska vara smart, hållbar och inkluderande. Alla ska få del av tillväxtens fördelar.
Sverige är ett av de länder i Europa som har minst fattigdom och har kommit långt i omställningen till en hållbar utveckling. Man kunde förvänta sig att vi skulle ge EU-kommissionen starkt stöd i ambitionen att skapa tillväxt baserad på social sammanhållning. Så är dock inte fallet. Tvärtom.
Ofärdigt enligt Reinfeldt
Den svenska regeringen har vägrat godkänna fattigdomsmålet. Förslaget är enligt statsminister Reinfeldt ofärdigt och kan hota medlemsländernas suveränitet.
Både kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy är starkt kritiska till att Sverige och andra medlemsländer har stoppat fattigdomsmålet. Rompuy har med skärpa påpekat att fattigdomsmålet finns med i tillväxtstrategin därför att det är en central del i den europeiska sociala och ekonomiska modellen. I polemik med Fredrik Reinfeldt har Barroso hävdat EU:s rätt att sätta upp fattigdomsmål för medlemsländerna.
Europaparlamentets utskott för sysselsättningsfrågor går på samma linje. De har gett sitt stöd till EU-kommissionens förslag. I samma anda har det europeiska nätverket mot fattigdom - European Anti-Poverty Network – krävt att medlemsländerna ställer upp på fattigdomsmålet.
Vad ligger bakom konflikten om fattigdomsmålet? Fredrik Reinfeldt vill ge bilden av att debatten handlar om principiella och metodiska problem. Så är inte fallet. Debatten om fattigdomsmålet är djupt politisk.
Det uppenbara skälet till att Reinfeldt säger nej till tillväxtstrategin Europa 2020 är att den står i strid med alliansregeringens egen tillväxtmodell. Reinfeldt anser att fattigdom – eller hot om fattigdom – ska öka arbetskraftsutbudet. Denna idé, som ligger bakom sänkta inkomster för sjuka och arbetslösa i Sverige, går rakt emot EU-kommissionens tes att social sammanhållning främjar hållbar tillväxt. Till skillnad från EU-kommissionen vill den svenska regeringen ha mer fattigdom, inte mindre.
Frågan om fattigdomsmålet kommer snart upp på agendan igen, på Europeiska rådets möte i juni. Då slutförhandlas EU:s nya tillväxtstrategi, Europa 2020. Mötet kan få en avgörande betydelse för Europas framtid.
Utmanar värdegrunden
Ända sedan andra världskrigets slut har politiker i hela Europa, över blockgränserna, slutit upp bakom idén om en social marknadsekonomi. En medveten politik för att hålla Europa samman, regionalt och socialt, har främjat gemensamma framsteg. Politik för social sammanhållning har fört Europa bort från det tidiga 1900-talets djupa sociala konflikter och politiska fundamentalism.
När idén om den sociala marknadsekonomin nu sätts i fråga, då utmanas själva värdegrunden i det europeiska projektet. Att detta sker i ett läge när Europa upplever den svåraste sociala krisen på decennier gör situationen ödesdiger.
Lena Sommestad (S)
tidigare miljöminster, riksdagskandidat
Olle Ludvigsson (S)
europaparlamentariker