Riv upp beslutet om slopade anslag till forskningen om utvecklingsarbete, skriver Ulrika Westerlund, Janine Alm Ericson och Camilla Hansén (MP).
Riv upp beslutet om slopade anslag till forskningen om utvecklingsarbete, skriver Ulrika Westerlund, Janine Alm Ericson och Camilla Hansén (MP).

Regeringens linje förnekar forskningen om bistånd

Regeringens indragning av finansieringen till forskning om utvecklingsfrågor är ett sällan skådat haveri, både i sak och form. Det går inte att beskriva det som annat än en skandal, skriver Janine Alm Ericson, Camilla Hansén och Ulrika Westerlund, riksdagsledamöter för Miljöpartiet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den 22 juni beslutade regeringen att dra in den finansiering till Vetenskapsrådet som berör forskning om global utveckling. Forskare med liggande ansökningar fick reda på beslutet i ett mejl utan förklaring. Beslutet togs utan samråd med vare sig oppositionen eller berörda forskare och myndigheter.

Även om den här regeringen på många sätt visat att det svenska biståndets tidigare prioriteringar om att befria människor från fattigdom och förtryck är på väg att bytas ut, så är detta ett av de allvarligaste besluten.

Det är inte så enkelt som att en finansiering bara dras in till förmån för en annan prioritering, det är en vetenskapsförnekande hållning. När Moderaterna ska blidka Sverigedemokraterna verkar inte ens ingångna avtal svåra att bryta. Inte heller Liberalerna med sitt tidigare ideal om bildning och vetenskap som nycklar till ett bättre samhälle säger emot. Från utbildningsminister Mats Persson är det helt tyst, medan biståndsminister Johan Forssell med all önskvärd tydlighet visar att han över huvud taget inte förstår frågan vilket är ytterligare ett lågvattenmärke för den här regeringen.

ANNONS

Ett sällan skådat haveri

Detta var inte heller regeringens första slag mot biståndsfinansierad forskningsverksamhet. I budgetbeslutet i december 2022 drog man ned forskningsanslaget till Sida med nästan hälften, liksom finansiering till global hälsoforskning, trots att antibiotikaresistens ses som ett av de största globala hoten mot människor, efter klimatförändringarna. Regeringens indragning av finansieringen till forskning om utvecklingsfrågor är ett sällan skådat haveri, både i sak och form. Det går inte att beskriva det som annat än en skandal.

För att bygga en robust värld fri från fattigdom och förtryck krävs kunskap om vad som behöver göras och kompetens nog för att göra det på bästa sätt.

Sedan regeringens besked kom har protesterna varit högljudda och beslutet har med rätta beskrivits som en besparing som gör oss fattigare. I Aftonbladet skrev 606 forskare under på ett upprop (30/6), Sveriges universitets- och högskoleförbund riktar återigen kritik mot regeringen för politiskt styrning av akademin och liknande initiativ har kommit från flera håll.

Det här beslutet riskerar att få katastrofala konsekvenser för miljontals människor som livsviktig forskning skulle kunna ge ett bättre liv. Exempel på forskning som nu riskerar att raseras är inom vitt skilda områden som skuldhållbarhet, energiomställning och jordbruksutveckling men också sådant som rör kvinnor och flickor och deras rätt till hälsa i allmänhet men speciellt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Livsfarligt att förakta kunskap

Vi vet inte vilket som är värst. Att regeringen inte vet vad de håller på med men kör på ändå, eller om de vet exakt vad de håller på med och kör på ändå. Båda delarna är lika illa. Kunskapsförakt är livsfarligt och en av högerextremismens paradgrenar, som riskerar Sveriges framtid, inte bara när det kommer till forskningen.

ANNONS

Regeringens politik för global utveckling liknar allt mer ett hån mot alla som kämpar för demokrati eller lever i fattigdom. På mindre än ett år vid makten har Johan Forssell som biståndsminister rivit upp det mesta av principerna för svenskt utvecklingssamarbete. Miljöpartiet tycker det är dags att regeringen tänker om gällande svenskt bistånd och utvecklingssamarbete i stort och har tre krav:

Riv upp beslutet om de slopade anslagen till forskning om utvecklingssamarbete och neddragningen till Sida.

Involvera hela riksdagen och civilsamhället i arbetet med den så kallade reformagendan. Låt det bli ett eget ärende i riksdagen, så att det kan remitteras och debatteras på det sätt en så stor förändring i politik förtjänar.

Involvera expertis och kunnande i processerna. Det är bara så ett verkligt effektivt och transparent utvecklingssamarbete kan genomföras.

Sveriges arbete i världen har under en lång tid bidragit till fred, frihet och demokrati i världen. Det är ett arbete som byggts upp under decennier, men som regeringen i en rasande fart håller på att riva ner och det är människoliv som kommer att betala priset.

Janine Alm Ericson (MP), riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson

Camilla Hansén (MP), riksdagsledamot

Ulrika Westerlund (MP), riksdagsledamot

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS