Regeringen struntar i rattfylleristernas offer

Enligt NTF kör cirka 14 000 personer rattfulla varje dag. Många av dem gör det vanemässigt och begår inte sällan andra trafikbrott som olovlig körning och vårdslöshet i trafik också. De utgör en fara för sig själva, för andra i trafiken och inte minst för fotgängare och cyklister som riskerar allvarliga skador eller döden om de blir påkörda av rattfyllerister.

Straffet för den som kör rattfull är mycket lågt. Genomsnittstraffet för rattfylleri, grovt rattfylleri, olovlig körning och rattfylleri under påverkan av narkotika är endast en månads fängelse. Det är orimligt, inte minst som många av dessa brott begås tillsammans och av samma gärningsmän. Det gäller bara de brott där fängelse ens kommer på tal. Vanligaste är fortfarande att fängelse inte döms ut, utan att böter, villkorliga domar och skyddstillsyn döms ut.

Otillräckligt med böter

Kristdemokraterna anser att vi måste agera tydligare. Den som upprepade gånger kör rattfull ska inte komma undan med böter. Regeringen har som så ofta agerat oerhört passivt för att stävja den grova trafikbrottsligheten. I över två år har det legat en utredning på regeringens bord, remitterad och klar för lagstiftning, utan att något hänt.

Lika länge har Kristdemokraterna ställt frågor i riksdagen till ansvarig minister Morgan Johansson (S), som svarat undflyende. Inget har hittills hänt. Lagförändringarna skulle om utredningen fått igenom sina förslag trätt i kraft redan 1 januari i år.

LÄS MER: Patrik ser livet från den ljusa sidan – trots dubbla olyckor

Vi kan inte längre acceptera regeringens passivitet. Idag lägger vi därför fram ett utskottsinitiativ på justitieutskottets bord, för att förbereda den lagstiftning som regeringen av någon outgrundlig anledning inte vill genomföra. Det innebär att vi vill att utskottet tar fram en lagrådsremiss och att riksdagen lagstiftar i denna frågan på eget initiativ.

Skärpta straff

I dag är straffet för rattfylleri böter eller fängelse i högst sex månader och för grovt rattfylleri fängelse i högst två år. Vi anser att straffet är för lågt i jämförelse med både den risk och de konsekvenser alkoholpåverkade personer medför och orsakar i trafiken, och därför bör straffet för rattfylleri samt grovt rattfylleri skärpas. Många är vanebrottslingar och ägnar sig åt öppen lagtrots, men hamnar trots det inte i fängelse.

Det är dags att vi skärper straffen för de som inte sköter sig.

För att nyansera straffskalorna vill vi höja straffmaximum för grov olovlig körning och rattfylleri till ett års fängelse och för grovt rattfylleri till tre års fängelse. Dessutom föreslås att nytt brott införs, grov trafikbrottslighet, med straff på mellan sex månaders fängelse och fem års fängelse. Det ska träffa den som genom upprepade förseelser visar sig särskilt hänsynslös i trafiken och om gärningarna varit ägnade att utgöra en allvarlig fara för trafiksäkerheten.

LÄS MER: Omfattande fortkörning på Älvsborgsbron

Trafikbrott har nämligen den egenskapen att flera förövare ägnar sig åt vad utredningen konstaterar är vanemässig brottslighet och öppen lagtrots. Eftersom flera av brotten ofta begås samtidigt behöver det finns en samlad allvarlighetsbedömning: Grov trafikbrottslighet. Förslagen kommer också innebära att personerna kan häktas.

Rattfyllerister hör inte hemma i trafiken. Det är dags att vi skärper straffen för de som inte sköter sig.

Andreas Carlson (KD), rättspolitisk talesperson

Ingemar Kihlström (KD), riksdagsledamot, justitieutskottet

LÄS MER: Män drabbas oftare av olyckor – machonormer tros ligga bakom statistiken

LÄS MER: Larm: Ny lag sinkar arbetet mot trafikolyckor