I en balansvåg med två vågskålar finns i den ena det som regeringen tror att dagens väljare vill se. Sänkta priser på bensin och diesel, inga restriktioner för flyg och biltrafik. I den andra vågskålen finns våra barns och barnbarns möjlighet att leva i en värld lik den vi själva lever i, skriver debattörerna.
I en balansvåg med två vågskålar finns i den ena det som regeringen tror att dagens väljare vill se. Sänkta priser på bensin och diesel, inga restriktioner för flyg och biltrafik. I den andra vågskålen finns våra barns och barnbarns möjlighet att leva i en värld lik den vi själva lever i, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT

Regeringen skyller på att ”folket” inte är redo att göra mer för klimatet

Enligt Ulf Kristersson är det inte hållbart med ”en ständigt accelererande omställningstakt utan hänsyn till effekter för hushåll och företag”. Han menar att det inte finns folklig acceptans för en för snabb omställning. Men det stämmer inte. Sju av tio anser att regeringen måste göra mer för klimatet. Och företagen är redan i gång och vill ha förbättrade förutsättningar för att öka takten, skriver Cecilia Emanuelsson, Göran Thalén och Torbjörn Vennström.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

I klimatdebatten talar regeringen mycket om att klimatpolitiken måste ha folklig acceptans. Men missar att förmedla klimatforskningens avgörande budskap om hur allvarliga konsekvenserna kan bli om inte utsläppen minskas och hur bråttom det är.

I en balansvåg med två vågskålar finns i den ena det som regeringen tror att dagens väljare vill se. Sänkta priser på bensin och diesel, inga restriktioner för flyg och biltrafik. I den andra vågskålen finns våra barns och barnbarns möjlighet att leva i en värld lik den vi själva lever i.

Regeringen är inte tydlig med vad som står på spel. Levande regnskogar i Amazonas efter 2030, frusen tundra i Arktis efter 2040 och korallrev och matfisk i våra hav också efter 2050. Nuvarande politik kan ge konsekvenser som 2 miljarder klimatflyktingar, krig och konflikter om mat och vatten kommande decennier.

ANNONS

Insikten saknas

I regeringens kommunikation om klimatpolitiken saknas också insikten om brådskan att få ner utsläppen. Klimatkrisen har accelererat med extrema väderhändelser under 2023. I COP28-avtalet lovade länderna att minska utsläppen detta kritiska årtionde. En uppdaterad nationell energi- och klimatplan ska ingås 30 juni 2024 och EU:s klimatvetenskapliga råd manar nu till skärpning.

Men i den klimathandlingsplan som regeringen presenterat saknas åtgärder för att minska de fossila utsläppen i närtid. Klimatpolitiska rådet, den vetenskapliga expertis som ska utvärdera regeringens klimatpolitik, finner handlingsplanen otillräcklig.

Ulf Kristersson, har din regering faktiskt inte förstått hur allvarligt läget är? Du inledde presentationen av regeringens klimathandlingsplan med att den – helt riktigt – måste vara förankrad i vetenskap och ha folklig acceptans.

Men vetenskapen säger att utsläppen måste minska i närtid. Det återstående utsläppsutrymmet, som anger hur mycket ytterligare koldioxid som kan släppas ut, krymper så snabbt att utsläppen måste halveras till 2030 globalt och länder som Sverige nå netto-noll 2035.

Men att en accelererande klimatkris måste mötas med en accelererande omställningstakt, det har väljarna förstått enligt undersökningar av Som-institutet, Naturvårdsverket och Världsnaturfonden

Den klimatpolitiska handlingsplanen är motsägelsefull. Å ena sidan bejakas klimatpolitiska rådets rekommendationer med uttryck som ”Regeringen delar bedömningen att klimatperspektivet tydligt behöver ingå i mål för relevanta utgiftsområden”. Å andra sidan genomsyras planen av reservationer, som: ”En ständigt accelererande omställningstakt utan hänsyn till effekter för hushåll och företag kommer inte att vara långsiktigt hållbar.”

ANNONS

Men att en accelererande klimatkris måste mötas med en accelererande omställningstakt, det har väljarna förstått enligt undersökningar av Som-institutet, Naturvårdsverket och Världsnaturfonden. Hela 70 procent menar att politikerna bör göra mycket mer och är beredda att göra egna livsstilsförändringar. Och företagen håller redan på att ställa om.

Att då enbart fokusera på långsiktiga klimatmål för 2045 är inte att ta itu med omställningen, det som släpps ut finns kvar, och kräver än större minskningar senare, efter din mandatperiod eller pension. Klimathandlingsplanen bör kompletteras med åtgärder som börjar minska utsläppen detta decennium och klarar etappmålen till 2030.

Förnybar elproduktion

Förslag finns i den omställningsplan som Klimatriksdagen sammanställt. När vi ringt till riksdagsledamöter ser vi att det i samtliga partier finns de som oroas av ansvaret för vad som lämnas över till barnen. De frågar oss om de möjliga åtgärder som finns. I korthet är de: skatteomläggning, minskad vägtrafik, fördubblad förnybar elproduktion och stärkt kolsänka i skogen.

Vad som är realistiskt diskuteras i DN-inlägget av Staffan Laestadius som i sin fjärde bok om klimatkrisen skisserar en konkret skatteomläggning för klimatomställningen. Med små effekter för ”vanligt folk”, större för de med stora inkomster och stora utsläpp.

Vi uppmanar dig Ulf Kristersson att göra det som politiker ska göra i ett krisläge; mobilisera, öka farten i omställningen och ta landet ur krisen. Tänk på den andra vågskålen – en rimlig framtid!

ANNONS

Cecilia Emanuelsson, aktiv medlem i Klimatriksdagen, en politiskt obunden organisation som lyfter klimatfrågor

Göran Thalén, aktiv medlem i Klimatriksdagen

Torbjörn Vennström, ordförande för Klimatriksdagen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS