Under onsdagen presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag för EU:s långtidsbudget. Den ger en riktning för unionens utveckling åren 2021 till 2027. De senaste åren har EU:s medlemmar insett att ökade satsningar på både gemensamt migrationssystem med stärkta gränskontroller samt ökat försvarssamarbete är nödvändiga för att uppnå stabilitet i en orolig omvärld. Nu är ett tillfälle att vara med att ta ansvar för att EU utvecklas bort från snusförbud och annan onödig detaljreglering till en union som kan göra skillnad för internationell stabilitet och förbättra klimatet. Regeringen agerar tyvärr tvärtom.
Magdalena Andersson lovar att Sverige ska vara snålast i EU och Stefan Löven hotar med att välfärden kommer kraftigt försämras om Sverige tvingas betala mer till EU:s budget. Han säger också att Sverige inte ska betala mer för att flyktingkrisen 2015 blev en dyr historia. Känns den retoriken bekant? Ja, för det var precis så Brexit-sidan i Storbritannien argumenterade. Jag minns den röda bussen med en påhittad summa målad på sidan som Britterna skulle få tillbaka om landet lämnade EU. Och påhittade hot om en massinvasion av flyktingar eldade på Brexit-anhängarna. Det är inget annat än en populistisk retorik.
Vi tjänar mest på EU-samarbetet
Sverige, som ett litet och exportberoende land, är ett av de länder som tjänar mest på EU-samarbetet. Genom att vi får tillgång till en enorm inre marknad och en mängd frihandelsavtal kan våra små- och medelstora företag sälja sina varor och produkter som produceras på våra verkstadsgolv kan exporteras. Chanser som vi bara kunnat drömma om som enskilt land.
EU är vårt viktigaste internationella samarbete och utan den ekonomiska utveckling medlemskapet ger oss hade vi inte kunnat ha den välfärd vi har i dag. Och när det gäller flyktingkrisen, så var bristen på en fungerade migrationspolitik i EU en av huvudanledningarna till att Sverige hamnade i ett mycket besvärligt läge hösten 2015. Det borde därför vara en huvudprioritering för regeringen att säkerställa finansieringen av en stabil migrationspolitik på EU-nivå. Inte minst för att undvika att situationen från hösten 2015 upprepar sig. Men det vill statsministern inte prata om. I stället är det viktigast att snåla.
Fel låta glesbygden betala
Vilka ska då betala de ökade utgifterna och hålet i budgeten som uppstår när Storbritannien lämnar? Om Löfven och Andersson får som de vill blir det bönderna och folk i glesbygden. Regeringen vill sänka både jordbruksbudgeten och regionalfonderna kraftigt. De här båda områdena behöver reformeras, men en kraftig minskning på kort sikt kommer leda till en mycket svår ekonomisk situation för bönder och minskade investeringar i stora delar av EU som ligger långt bort från de större städerna. Det kommer leda till en ökad klyvning av både Sverige och resten av EU:s länder.
EU:s budget behöver reformeras, men att kasta branscher och landsändar in i osäkerhet och att inte skjuta till finansiering till nya viktiga satsningar är oansvarigt. Och det gör Sverige till en oseriös spelare i på EU scenen. Nu är tid att visa ledarskap, att driva på för förenkling av budgeten och mer satsningar på forskning och miljö.
Det är tid att skära bort det som förlöjligar EU-samarbetet, som flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg och gratis tågluffarbiljetter till ungdomar och satsa på områden där EU gör skillnad. Samtidigt som vi ställer tydliga krav på att länderna måste leva upp till EU:s grundläggande principer för att få utbetalningar. Med regeringens agerande hamnar Sverige på sidlinjen och låter andra bestämma vägen framåt.
Fredrick Federley (C)
Europaparlamentariker