Rättegången ställer Sveriges Iranpolitik vid ett vägskäl

Mindre än en vecka efter att Irans nya president Ebrahim Raisi svurits in börjar rättegången mot en iransk medborgare i Stockholm för folkrättsbrott. Mannen har enligt åtalet deltagit i massavrättningar i Iran 1988.

Ebrahim Raisi, hade en nyckelroll i Teherans ”dödskommission” som översåg och genomförde denna massaker på tusentals politiska fångar i iranska fängelser.

“Kritisk dialog”

Sverige har under tre årtionden fört en eftergiftspolitik baserad på “kritisk dialog” för att inte störa relationen med den iranska regimen. Den kritiska dialogen härrör från slutsatserna efter Europeiska rådets möte i Edinburgh i december 1992. Syftet var att stärka de så kallade ”reformvänliga krafterna” i Iran.

Sverige ansåg att isoleringspolitik var missriktad och inte skulle leda till några positiva framsteg när det gäller mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Genom dialog och möten skulle Sverige få möjlighet att framföra tydliga budskap och därmed påverka utvecklingen i landet.

En överenskommelse om att inleda en strukturerad politisk dialog nåddes när Irans utrikesminister Javad Zarif besökte Stockholm den första juni 2016. Enligt tidigare utrikesminister Margot Wallström var mänskliga rättigheter en del av denna dialog.

Utnämningen av Raisi som president markerar ett slut på eventuella kvarvarande illusioner om möjligheten till reformer i Iran.

Politiskt misslyckande

Sverige och EU måste inse att deras Iranpolitik utifrån engagemang och blidkande av en religiös fascistregim har misslyckats.

Följaktligen är kritisk dialog genom diplomatiska kanaler inte längre hållbart.

En mer realistiskt politisk relation med Iran krävs när en av regimens bödlar ställs inför rätta i Stockholm för folkrättsbrott där Raisis ansvar är väldokumenterat.

Prioritera iranska folket

Sverige med EU bör prioritera iranska folket genom att stödja de folkliga protester som sprider sig i Iran. Dessa protester utmanar prästerskapets envälde med slagord som “Död åt diktatorn, död åt Khamenei (regimens högste ledare).”

Sverige kan kräva att FN tillsätter en oberoende, internationell utredningsgrupp för att utreda 1988 års massaker.

Sverige har en möjlighet att ta ett stort steg i denna riktning under de kommande månaderna. Sverige kan kräva att FN tillsätter en oberoende, internationell utredningsgrupp för att utreda 1988 års massaker. Kravet kan införas som en artikel i den årliga resolutionen om mänskliga rättigheter i Iran som generalförsamlingen väntas anta i december.

FN:s särskilde Iranrapportör stödde och manade till en sådan utredning i juni för att avgöra Raisis roll i 1988 års massaker.

Hur ska Sverige kunna ha normala förbindelser och god dialog med ett land vars president anklagats för att vara delaktig i pågående brott mot mänskligheten?

Mojtaba Ghotbi, ordförande för Föreningar för ett Fritt Iran

LÄS MER: Morteza flydde från Iran: ”Sanningen måste komma fram”