Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Vid viss, men ofullständig, följsamhet till medicinering ökar risken för fullbordat suicid sju gånger, skriver Lennart Lundin.  Bild: Privat, Martina Holmberg/TT
Vid viss, men ofullständig, följsamhet till medicinering ökar risken för fullbordat suicid sju gånger, skriver Lennart Lundin. Bild: Privat, Martina Holmberg/TT

Psykosmedicin är skillnad mellan liv och död

I en debattartikel i GP påstår Carina Håkansson att det inte finns någon kunskap om långsiktiga effekter av psykofarmaka. Jag hävdar bestämt motsatsen. Det finns tydlig forskning om att antipsykotisk medicin räddar liv, skriver Lennart Lundin, Schizofreniförbundet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Psykofarmaka, 24/10.

Carina Håkansson påstår att det inte finns forskning om långtidseffekter av psykofarmaka och att vi inte vet hur vi ska trappa ner mediciner.

Psykofarmaka är ett samlingsnamn på flera, sinsemellan olika grupper av läkemedel. Några är antidepressiva (den grupp som Håkansson uteslutande tar upp), andra är stämningsstabiliserande, några är ångestdämpande och en stor grupp är antipsykotiska. Jag tar här upp kunskapsläget om denna grupp.

Antipsykotiska läkemedel används vid tillstånd av psykos (förändrad verklighetsuppfattning) – främst schizofreni. Schizofreni definieras som samtidig förekomst av aktiva psykossymtom och allvarlig funktionsnedsättning. Tillståndet ska ha varat under lång tid.

Tydliga forskningsresultat

Forskningsläget för långtidsuppföljning och risker med nedtrappning av antipsykosmedicin vid schizofreni är gott.

Professor Jari Tiihonen och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet publicerade 2017 en långtidsuppföljning av samtliga patienter (29 823) med schizofrenidiagnos i Sverige. Gruppen började samla in sina data den 1 juli, 2006 och följde patientgruppen till den 31 december 2013. De enskilda individerna studerades med ytterst sofistikerade statistiska metoder och den genomsnittliga uppföljningstiden var drygt fem år. De viktigaste resultatmåtten var dödlighet och återinsjuknande. Flera både glädjande och lugnande resultat har presenterats:

• Dödligheten påverkades högst påtaglig av medicinering. Dödssiffrorna (alla dödsorsaker) var drygt 50 procent lägre om patienten regelbundet tog något antipsykotiskt läkemedel. Det fanns skillnader mellan de olika preparaten men den högsta dödligheten fanns bland de patienter som inte tog någon medicin alls. Lugnande för alla som undrat om riskerna med att medicinera under långa tider.

Dödssiffrorna (alla dödsorsaker) var drygt 50 procent lägre om patienten regelbundet tog något antipsykotiskt läkemedel

• Riskerna för att återinsjukna i ett psykosåterfall reducerades när patienten regelbundet tog sitt läkemedel. Det fanns också här betydande skillnader mellan olika preparat där de effektivaste skyddande var cirka 30 procent bättre (än de sämsta) mot psykosåterfall. Psykosåterfall är ett mycket allvarligt tillstånd med en rad olika mycket negativa effekter och risker. Återfall är fokus i Schizofreniförbundets kampanj "Bättre psykosvård".

Risker med avlutad medicinering

Jari Tiihonen har i en annan studie studerat riskerna med att avbryta sin medicinering med antipsykosmediciner.

I en studie i Finland där samtliga patienter som nyinsjuknat i schizofreni följts i 20 år. Även här var resultatet att de personer som regelbundet tog läkemedel hade den lägsta risken att återinsjukna och/eller dö i förtid. Men ett annat mycket viktigt resultat var att risken att återinsjukna inte minskade över tid. Tvärtom det var samma risk för psykosåterfall efter åtta år som efter ett år om man regelbundet tagit medicin och sedan slutat. Detta även om man hade mått bra i åtta år.

En påtaglig risk vid psykosåterfall (som nästan alltid orsakat av att personen slutar ta sin medicin) är att patienten tar sitt liv

En påtaglig risk vid psykosåterfall (som nästan alltid orsakat av att personen slutar ta sin medicin) är att patienten tar sitt liv. En nyligen publicerad studie av Jonas Forsman och Thomas Masterman, Rättsmedicinalverket tar upp frågan om regelbunden antipsykosmedicinering minskar risken för suicid. Forskarna har undersökt rättstoxikologiska data från 5 294 personer i Sverige som tagit sitt liv och jämfört med en kontrollgrupp. Man har sedan undersökt om de som hade förskrivna läkemedel, vid provtagningarna efter döden hade terapeutiska mängder medicin i blodet. Resultaten var slående:

Vid viss, men ofullständig, följsamhet till medicinering ökade risken för fullbordat suicid sju gånger. Tog personen ingen medicin alls ökade risken tolv gånger.

Professor Jan Beskow, känd suicidforskare, kommenterar i Läkartidningen denna forskning: ”antipsykotiska läkemedel har effekter både på den bakomliggande sjukdomen och på den akuta suicidala situationen”.

Psykosmediciner räddar liv!

Lennart Lundin, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi. Förste vice ordförande Schizofreniförbundet.