Preems raffinaderi i Lysekil är ett av Europas främsta när det gäller miljö- och energieffektivitet. För varje liter producerad där är utsläppen av till exempel koldioxid 17 procent lägre och svaveloxider nästan 90 procent lägre, än hos genomsnittet bland raffinaderier i Västeuropa.
Planerna för en utbyggnad av anläggningen har pågått i flera år och skulle möjliggöra mer svensk export. Detta vore bra både för Sveriges krisande ekonomi och för klimatet.
Betydande utsläppsminskningar
Om en större andel av de fossila bränslen som fortfarande behövs i Europa kan tillverkas i Sverige, så kan vi bidra till att pressa ut sämre alternativ från EU-marknaden och åstadkomma betydande utsläppsminskningar. Det måste vara de globala klimatresultaten som vägleder politiska beslut, inte symbolpolitik på hemmaplan. Koldioxid känner som bekant inga landsgränser.
Vetskapen om detta är bakgrunden till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det är världens mest framgångsrika modell för att minska koldioxidutsläpp och bygger på principen att utsläpp ska kosta lika mycket i hela EU och att man gradvis höjer priset samtidigt som man minskar kvoterna. Det är ett system som säkerställer att varje kilo koldioxid kostar för den som släpper ut och att en ökning av utsläppen på en plats kompenseras med en motsvarande minskning någon annanstans. Det driver industrin att teknikutveckla och investera i grönare teknik.
MP:s argument faller platt
Preemraff i Lysekil är i dag en av de stora aktörerna inom EU:s utsläppshandelssystem och de nya utsläpp som skulle följa på en utbyggnad skulle tvinga fram utsläppsminskningar på andra ställen i Europa. Lägg där till den svenska industrins framskjutna position i klimatfrågor och alla Miljöpartiets argument faller platt.
Mark- och Miljödomstolen har gett utbyggnadsprojektet sitt godkännande och konstaterat att det inte finns några hållbara argument för att säga nej. Regeringen har emellertid valt att lyfta frågan från de opartiska domstolarna till politisk nivå. Ett agerande som regeringen normalt med eftertryck kritiserar andra länder för, när de politiserar rättsutövningen. Dubbelmoralen är total.
Att regeringen försöker hitta vägar för att kringgå och kortsluta det här systemet riskerar att få stora negativa konsekvenser.
En rad miljöexperter och jurister har varnat högljutt för att regeringens oseriösa hantering undergräver hela trovärdigheten i utsläppshandeln. Att regeringen försöker hitta vägar för att kringgå och kortsluta det här systemet riskerar att få stora negativa konsekvenser.
Alla länder drivs nämligen inte av goda avsikter på klimatområdet och vi riskerar få ett lapptäcke av mer eller mindre dåliga utsläppsregler om EU-länder med svagare klimatambitioner också skulle välja att åsidosätta regelverket.
Skadlig plakatpolitik
Det finns dock fortfarande tid att rätta till den röra som regeringen orsakat. Socialdemokraterna kan välja att ta sitt ansvar för Sveriges ekonomi, västsvenska industriarbetare och den globala klimatkampen – och en gång för alla markera mot Miljöpartiets skadliga plakatpolitik.
Det är rent vilseledande att försöka få det att framstå som att ett stoppat utbyggnadsprojekt här i Sverige innebär att det inte kommer byggas alls. Så är det förstås inte. Raffinaderiet kommer sannolikt att byggas, men då eventuellt i ett land med svagare klimatambitioner än Sverige.
Grönare bränslen
Den tekniska utvecklingen går snabbt i fordonsindustrin och tack vare innovativa företag går vi i hög takt mot allt grönare bränslen och snålare motorer. Samtidigt kommer det ta tid att göra den omställningen. Bensin, diesel och andra petroleumprodukter kommer att efterfrågas och därmed behöva produceras under överskådlig tid.
Med vetskapen om den svenska industrins världsledande ställning borde man faktiskt se svensk produktion som en del i lösningen för att minska klimatutsläppen. Så länge världen behöver bensin, vore det bästa om den tillverkas i Sverige. Därför tänker Miljöpartiet fel om Preemraff.
Jörgen Warborn (M), västsvensk EU-parlamentariker