KD:s angrepp på modersmålsundervisningen är ogenomtänkt för det strider mot skollagen. En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i skolan. Syftet med modersmålsundervisningen är att barnet utöver svenska även ska lära sig sitt modersmål. Modersmålsundervisningen, om den utförs på rätt sätt, främjar snarare integrationen än motverkar den. Sverige har fem officiella minoritetsspråk och det har inte lett till ett vi och dem hos språkbrukarna. Om en person kan flera språk bör det rimligen ses som en fördel för individen och en tillgång för samhället, inte som en belastning.
Okunnigt och naivt
Men de som vill slopa modersmålsundervisningen talar inte om de officiella minoritetsspråken utan om invandrarspråken. Kritikerna vill att modersmålsundervisningen ska ske utanför skolan och att det ska vara en privat angelägenhet, vilket är både okunnigt och naivt.
Det är en lösning som går på tvärs mot deras argument för integration, svenskans betydelse och vikten av en svensk gemenskap. Om vi låter modersmålsundervisning ske utanför skolan skapas ett tomrum som kommer att fyllas av aktörer som vi inte vet något om, och sannolikheten är stor att den verksamheten kommer att motverka integrationen, gemenskapen och svenskans betydelse för individen och samhället.
Måste motarbetas
Redan nu kritiseras modersmålsundervisningen i våra skolor för bristande pedagogiska metoder och inte minst för de läroböcker som används i undervisningen. Det är viktigt att erkänna att en del av dagens läroböcker inte är formulerade enligt den svenska läroplanen. De kan helt eller delvis vara skrivna utanför Sverige och inte sällan är de då knutna till en radikalt annorlunda miljö än den svenska. Dessa läroböcker kan med andra ord innehålla inslag av indoktrinering som motverkar fred, demokrati, tolerans, gemenskap och integration. Detta är en realitet som måste motarbetas.
Dagens läroböcker kan dessutom vara främmande för barnens värld i Sverige och det gör inlärningen svårare. Läroböckerna tar inte heller hänsyn till att elever lär sig modersmålet i en annan språkmiljö, vilken kan leda till att inlärningen går mycket långsammare.
Modersmålsundervisningen, och då även läromedlen, bör utformas utifrån den svenska skolmiljön så att de positivt kan påverka språkinlärningen, både i modersmålet och i svenskan.
Läroböckerna i modersmålsundervisningen måste vara likvärdiga de läroböcker som används för svenskinlärning. Elever som har ett annat modersmål än det som talas av majoriteten i ett samhälle har redan från början svårt att lära sig modersmålet, och med kontraproduktiva läromedel blir även inlärningen av majoritetsspråket lidande. Inlärningen av modersmålet måste därför utgå från den språkmiljö som eleverna befinner sig i.
Modersmålsundervisningen, och då även läromedlen, bör utformas utifrån den svenska skolmiljön så att de positivt kan påverka språkinlärningen, både i modersmålet och i svenskan. Detta skulle förbättra resultaten för de elever som har ett annat modersmål än svenska. För att alla barn ska få gemensamma referensramar har jag ett förslag: vi kan börja med översättning av svenska läseböcker som används för svenskinlärning i lågstadieklasser.
Stimulerar läslust
Bland annat föreslår jag ABC-klubbens läseböcker som jag också har översatt till kurdiska. Läseböckerna är skrivna för barn och utgår från barnens värld och stimulerar deras fantasi och läslust. De innehåller ett helt normalt språkbruk som är fritt från ideologiska associationer och de är skrivna enligt den svenska läroplanen. Modersmålslärarna måste anpassa sina undervisningsmetoder efter dem, och föräldrarna som hjälper sina barn med hemspråket får dessutom en bättre förståelse av barnens och skolans värld och på samhället i stort. ABC-läseböckerna i svenska och modersmålet är en fin gåva, särskilt till nyanlända elever och föräldrar.
Det är hög tid att Skolverket, lärarkåren, föräldrarna, Språkcentrum som förser skolor med både modersmålslärare och läroböcker – och inte minst alla modersmålslärare – ställer högre krav på sig själva och slutar använda de föråldrade och främmande läroböcker som nu används i våra skolor. Vi får inte ge anledning till dem som helt vill slopa modersmålsundervisningen. Det skulle vara en oerhörd förlust.
Ghazi Ali Khurshid, författare och översättare