Prognoserna är hotade i södra Sverige eftersom alla i den arbetsgrupp som ansvarar för mätstationerna i Göteborg, Skövde och på flera ställen i Skåne och Blekinge närmar sig pensionsåldern, skriver debattörerna.
Prognoserna är hotade i södra Sverige eftersom alla i den arbetsgrupp som ansvarar för mätstationerna i Göteborg, Skövde och på flera ställen i Skåne och Blekinge närmar sig pensionsåldern, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Pollentiden är här – men pollenmätningar riskerar att försvinna

Norra Sverige står utan lokala pollenprognoser. Nu riskerar mätningarna att överges även i resten av landet. Trots att de underlättar för allergiker och utgör viktigt underlag för klimatforskning, skriver bland andra Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet och Pär Holmgren (MP), meteorolog och EU-parlamentariker.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Var tredje svensk lider av pollenallergi. Många har stora svårigheter i vardagen under pollensäsongen. Sjukskrivning eller problem att klara skolan är inte ovanligt.

Pollenprognoserna underlättar för pollenallergiker att planera sin medicinering. Mätningarna utgör också ett viktigt underlag för forskning om klimat och miljö.

Hotade i hela landet

Men norr om Gävle görs inte längre några prognoser. När den person som skött pollenmätningarna gick i pension ville ingen längre betala. Prognoserna är hotade också i södra Sverige. Alla i den arbetsgrupp som ansvarar för mätstationerna i Göteborg, Skövde och på flera ställen i Skåne och Blekinge närmar sig pensionsåldern. Eftersom inga pengar finns för att lära upp efterträdare, är framtiden för prognoserna oviss. Risken finns att någon av finansiärerna väljer att dra sig ur precis som i norra Sverige.

ANNONS

Nu måste frågan om nationella pollenmätningar lösas av regeringen. Skälen är flera.

1.De har stor preventiv betydelse. Ett av de första råd en pollenallergiker får av vården är att följa mätningarna för att veta när det är dags att medicinera. Det gör att effekterna av allergin kan mildras och onödig frånvaro från jobb och skola kan undvikas. Pollenhalten har nämligen en direkt koppling till hur stark allergireaktionen blir. Enligt en ny undersökning använder 80 procent av pollenallergikerna prognoserna.

2.De är viktiga för klimatforskningen. Klimatförändringarna gör pollensäsongen allt längre. På vissa håll är det numer pollensäsong året om. Klimatet har också en direkt inverkan på mängden pollen och växternas utbredningsområden. Mätningarna ger kunskap om nya arter som ger pollenallergi. Utan pollenmätningarna tappar forskningen viktigt underlag som kan hjälpa oss att förstå effekterna av klimatutvecklingen.

3.De används i miljöövervakningen. I stadsmiljöer har den kombinerade effekten av luftföroreningar och pollen visat sig förvärra allergier och öka akutbesöken för astma. En pilotstudie från Stockholms miljöförvaltning och Umeå universitet visar att deltagarna hade stor nytta av daglig information om förväntade halter av luftföroreningar och björkpollen. Nya studier visar också att höga pollenhalter kan försämra immunförsvaret. Det är därför särskilt allvarligt att sluta mäta pollenhalterna under en pandemi.

ANNONS

Läget är akut. Pollenmätningarna måste räddas. För folkhälsans, miljöövervakningens och samhällsekonomins skull.

Det är helt orimligt att en fråga som är så viktig för så många människor, bollas runt i byråkratin. En samlad pollenövervakning beräknas kosta ca 10-15 miljoner kronor årligen. Det är inga stora pengar om man jämför med samhällskostnaderna för pollenallergi som beräknas uppgå till många miljarder.

Nu måste regeringen ge ansvaret för pollenövervakningen till en statlig huvudman som får uppdrag och finansiering att samordna ett rikstäckande system.

Läget är akut. Pollenmätningarna måste räddas. För folkhälsans, miljöövervakningens och samhällsekonomins skull.

Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet

Pär Holmgren (MP), meteorolog och EU-parlamentariker

Henrik Aronsson, professor i växtmolekylärbiologi, aktiv inom pollenverksamhet

Åslög Dahl, disputerad forskare, aktiv inom pollenverksamhet

Bertil Forsberg, professor i miljömedicin

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS