Med endast ett par dagar till godo fattade regeringen i torsdags beslut om sammansättning och ledning av universitets- och högskolestyrelser i landet. Och i denna sena timme meddelades också att de styrelser som nu tillsätts endast får sitta 17 månader (mot tre år) och att regeringen under den tiden skall inleda ett arbete med att tillsätta annan kompetens i styrelserna. Utbildningsministern hänvisar till det säkerhetspolitiska läget. Agerandet sätter den akademiska friheten i fara och äventyrar omvärldens tilltro till svensk utbildning och forskning.
Ytterst oroande
Att beslutet är ytterst oroande har också ett stort antal företrädare för universitets- och högskolestyrelser tyckt. De har därför begärt att få träffa ministern för att både få framföra sin oro och för att få relevanta argument för det häpnadsväckande beslut som regeringen fattat. Bland dem som ställt sig bakom begäran finns Göteborgs universitets styrelseordförande Peter Larsson och Göteborg universitets förra rektor Pam Fredman. Fredman är som nomineringsperson också en av dem som föreslagit ledamöter till styrelser för universitet och högskolor.
Säkerhetsfrågor är centrala för alla kunskapsaktörer. Och de frågorna har universitet och högskolor arbetat med under lång tid. Men sådant arbete sker i chefslinjen och ansvarig är rektor som myndighetschef. Rektor tar sitt ansvar i sin relation till departementet. Regeringar har under de senaste åren utfärdat ett antal direktiv i säkerhetsfrågor som alla tagits på allvar av akademin. En mängd forskning inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området berör frågor om demokrati och diktatur, om kunskapens roll och förutsättningar och om internationella relationer och ideologiska spänningar. Akademin, och de forskare och lärare som befolkar den, är inga duvungar i dessa avseenden.
Regeringen äventyrar därmed på allvar den akademiska friheten för högre utbildning och forskning i vårt land
Vi behöver alla träna vårt sinne och arbeta med säkerhetsfrågor i en allt mer repressiv omvärld. Men universitetens och högskolornas styrelser vakar över den akademiska friheten, över den ekonomiska förvaltningen och garanterar att styrningen i myndigheten följer lagar och regler. Men regeringens nya linje verkar vara att göra om styrelserna genom att tillsätta ledamöter och ordföranden var åsikter är de ”rätta”. Och vars uppgift är att likt politiska kommissarier detaljstyra akademins verksamhet och förvaltning, med hänvisning till ”det säkerhetspolitiska läget”.
Regeringen aviserar med detta en helt annan politiserad roll för alla universitets- och högskolestyrelser. Regeringen äventyrar därmed på allvar den akademiska friheten för högre utbildning och forskning i vårt land. Och därmed också ryktet för svensk forskning och utbildning i omvärlden.
Marie Demker, Professor i statsvetenskap, tidigare ledamot av tre olika universitets- och högskolestyrelser och under mer än tio år prodekan och dekan vid Göteborgs universitet