Det är svårt att jämföra utbildningssystem eftersom många andra variabler spelar in. Skolägarnas olika intresseorganisationer har finansierat utredningar som visar att den svenska modellen fungerar bra, medan mer oberoende utredningar visar på brister i likvärdighet och att skolpengen är orättvis till de kommunala elevernas nackdel. OECD är till exempel mycket kritiska till marknadsutsättningen av det svenska skolsystemet och svenska elevers resultat i internationella undersökningar antyder att det svenska skolsystemet inte klarar av uppdraget att ge elever med sämre förutsättningar en likvärdig utbildning.
Vi fascineras av att organisationen Svenskt Näringsliv törs vara så odelat positiva till den svenska skolmodellen, när svenska företags konkurrenskraft bygger på skolsystemets förmåga att leverera kompetent arbetskraft. Kanske är förklaringen att företagare som inte själva verkar inom utbildningssektorn lever i tron att privata skolaktörer ägs av vanliga svenska företagare och att det ligger Svenskt Näringslivs uppdrag att solidariskt stå upp för dessa?
Före detta politiker
Men ägarna bakom flera av de större skolkoncernerna är antingen utländska investeringsfonder eller svenska före detta politiker och politiska tjänstemän. Två av de mest framträdande personerna när friskolereformen togs fram äger i dag egna skolkoncerner. Politiker har skapat en skolmarknad som är riggad till de privata skolornas fördel, där koncerner ägda av insiders och utländska investerare vinner marknadsandelar på de kommunala och ideellt drivna skolornas bekostnad.
Kunskapsskolan, Watma (Nordic International School och Fria Läroverken), Tellusgruppen, Raoul Wallenbergskolan, Viljaskolan och Aprendere är koncerner som helt eller delvis ägs av före detta politiker eller politiska tjänstemän. Academedia, landets i särklass största utbildningskoncern, ägs till 60 procent av utländska investeringsfonder och Internationella Engelska Skolan - den största privata grundskolekoncernen - till cirka 85 procent av en fond registrerad i Luxemburg. Norlandia, den snabbast växande förskolekoncernen, ägs av det norska investmentbolaget Hospitality Invest och Dibber - en koncern som expanderar inom både förskolan och grundskolan - av ett norskt par som nyligen flyttat till Schweiz.
Många har ändå väldigt svårt att släppa tron på - eller kanske snarare förhoppningen om - att företagande är lösningen på alla samhällsproblem
När vi pratar skola med företagare tror de först inte att vår beskrivning om det svenska skolsystemet stämmer. Vi kan dock referera till källor som de har förtroende för, som till exempel borgerliga ledarsidor och Riksrevisionen, så efter ett tag byts ofta den tveksamma blicken ut mot en mer bekymrad sådan. Många har ändå väldigt svårt att släppa tron på - eller kanske snarare förhoppningen om - att företagande är lösningen på alla samhällsproblem.
Regeringen föreslår nu mer kontroll (byråkrati) för att komma tillrätta med skolmarknadens brister. Mer kontroll kommer dock att leda till att ännu mer av skolans resurser måste användas för att dokumentera, följa upp och granska skolor så att det finns mindre resurser till undervisning. Ibland föreslås även reformer som syftar till att göra skolmarknaden mer lik en vanlig marknad, för att i högre utsträckning generera de effektiviseringsvinster som gjorts på andra marknader. Problemet med sådana förslag är att ökat kundbeteende minskar lärares inflytande över undervisningen och att likvärdigheten skulle försämras ytterligare.
Lämpar sig inte
Robert Wenglén, tjänstledig forskare vid Lunds universitet och kommunstyrelsens ordförande (M) i Lomma, problematiserade det här i boken Skolan efter marknaden (Liber 2023): “Det finns verksamheter som inte lämpar sig för vare sig marknads- eller byråkratisk logik, eller för den skull politisk detaljstyrning. Verksamheter där samhället och den enskilde medborgaren vill känna trygghet i, så långt det är möjligt, att arbetet blir utfört av experter i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Här ser man inte gärna att vem som helst får saluföra egenhändigt utvecklade tjänster, där det är upp till kunderna att säkerställa att de fattar välinformerade beslut.”
Vi behöver en ny styrning av skolan som ger lärare de bästa förutsättningarna att utbilda bildade och ämneskunniga medborgare. En sådan styrning behöver bygga på andra logiker än marknad och byråkrati, för de svenska företagens skull.
Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans
Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans