Alltför ofta möter vi personer som har haft mycket och långvarig kontakt med vårdgivare och andra stödfunktioner under livet, utan att uppleva att de blivit sedda eller bemötta utifrån kunskap kring sexuellt våld och dess konsekvenser, skriver debattörerna.
Alltför ofta möter vi personer som har haft mycket och långvarig kontakt med vårdgivare och andra stödfunktioner under livet, utan att uppleva att de blivit sedda eller bemötta utifrån kunskap kring sexuellt våld och dess konsekvenser, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Personer utsatta för sexuellt våld får inte den vård de behöver

Personer som har utsatts för sexuellt våld blir inte sedda och får inte rätt stöd av varken socialtjänsten eller vård, till exempel i form av traumabehandling, så som systemet ser ut i dag, skriver Charlotta von Mentzer och Annika Emricsson.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Under 2023 har vi ingått som experter i statliga utredningen ”Skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi”. I december publicerades utredningen samt den närliggande utredningen om Exit-program för personer som är utsatta för prostitution. Båda utredningarna har samlat nationell och internationell kunskap om utsatthet, våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt i samband med sexuell exploatering och prostitution.

I vårt kliniska arbete på SMC Pilen inom Regionhälsan i Göteborg respektive Mikamottagningen, Göteborgs Stad möter vi sexuellt riskutsatta personer från 13 år, där majoriteten har erfarenhet av sexuellt våld av olika slag, till exempel våldtäkt, grooming, incest, prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

ANNONS

Sexuella övergrepp

De som kommer till mottagningarna har nästan uteslutande svåra tidiga erfarenheter av omsorgssvikt, mobbning, våld och sexuella övergrepp samt ett dåligt psykiskt mående. Många har också psykiatrisk samsjuklighet, funktionsnedsättning samt drog- och alkoholproblematik. I flera fall har personerna också kopplingar till och utsatthet av kriminella personer och nätverk. I tidigare artiklar inom ämnet: Kvinnor utnyttjas för att reglera skulder hos gängkriminella - DN.se och Ingen talar om det sexuella våldet mot kvinnor i den gängkriminella miljön i GP, lyftes problematiken med unga kvinnor som utnyttjas och utsätts av gängkriminella. De som utsätter är dock från alla samhällsgrupper, i olika åldrar, både okända och i personens närhet.

Alltför ofta möter vi personer som har haft mycket och långvarig kontakt med vårdgivare och andra stödfunktioner under livet, utan att uppleva att de blivit sedda eller bemötta utifrån kunskap kring sexuellt våld och dess konsekvenser. Vi möts också av berättelser om svårigheter att hitta vård och stöd, att de hamnat mellan stolarna och stått många år i kö för till exempel traumabehandling.

Inom socialtjänsten ses den här målgruppen inte självklart som våldsutsatt och inkluderas därför inte i befintliga strukturer för upparbetat arbete mot våld

Specialiserad vård som är anpassad för målgruppen och den komplexa problematiken med sexuellt våld, missbruk, samsjuklighet och kriminalitet är mycket bristfällig inom hälso-och sjukvården. Det finns många hinder för vård för de utsatta, till exempel svårigheter att hitta fram i vårdsystemet, att inte ha fast adress och därmed inte nås av kallelser eller provsvar, att sakna Bank-iD och därmed möjlighet att logga in på 1177, eller att inte ha pengar för att betala för sjukvårdsbesök.

ANNONS

Det kan också handla om svårigheter att söka hjälp på grund av pågående utsatthet med hot och utpressning och/eller missbruk av alkohol och droger men även på grund av oro för dåligt bemötande och stigma. Dessa hinder riskerar att leda till att stora grupper av framför allt utsatta barn och unga hamnar utanför vård och stödsystem och därmed löper risk att tvingas eller dras in i parallella samhällssystem. Stora behov finns därför av satsningar på en specialiserad vårdstruktur med hög tillgänglighet och nära samverkansvägar till socialtjänst, polis och civilsamhälle, anpassad för målgruppen och för de problem som utgör allvarliga samhälleliga utmaningar.

Tydligt ansvar

Socialtjänsten har ett tydligt ansvar att erbjuda stöd och skydd till personer utsatta för våld. Inom socialtjänsten ses den här målgruppen inte självklart som våldsutsatt och inkluderas därför inte i befintliga strukturer för upparbetat arbete mot våld. Sexuell exploatering så som prostitution saknas i screeningverktyg för upptäckt och bedömning av stöd och skydd och specialiserade insatser saknas.

När målgruppen själv söker stöd blir därför bedömningarna oförutsägbara och inte sällan nekas personer stödinsatser. Yrkesverksamma uppmärksammar också upprepat att personer, både barn och vuxna, blir utsatta för sexuell exploatering under tiden de är beviljade olika boendeplaceringar av socialtjänsten till exempel hvb-hem, skyddade boenden och boenden för personer med funktionsvariation. Personer utsatta för prostitution och annan sexuell exploatering behöver därför omfattas av nationella strategier mot våld och ges tillgång till stöd, skydd och behandling utifrån de behoven och den kunskapen.

ANNONS

De båda utredningarna lägger fram konkreta förslag för att möta dessa utmaningar. Vår förhoppning är nu att regeringen lyssnar till dessa förslag och rekommendationer och säkerställer att sexuellt riskutsatta personer med erfarenhet av sexuellt våld av olika slag får den vård och stöd de behöver och som bygger på vikten av att se hela bilden av den komplexitet som finns i samband med sexuellt våld.

Charlotta von Mentzer Barnmorska med grundutbildning i psykoterapi och vidareutbildning inom trauma, SMC-Pilen. Doktorand, Göteborgs universitet

Annika Emricsson Socionom med grundutbildning i psykoterapi och vidareutbildning inom trauma Mikamottagningen, Göteborgs stad

ANNONS