Pensionsskulderna en tickande bomb

För att klara konvergenskraven inför EMU-samarbetet ändrades lagen så att pensionsskulder intjänade före 1998 inte behöver redovisas som skulder i kommunernas balansräkningar, utan som en ansvarsförbindelse, det vill säga en upplysning i årsredovisningen. Städmanövern, som i dag döljer 195 miljarder, är en starkt bidragande orsak till den tickande pensionsbomben.

Att pensionsskulden till stor del är dold gör det lättare för kommunerna att ducka för frågan. Den genomsnittliga soliditeten i kommunerna är idag 51 procent. Om vi lägger till pensionsskulder intjänade före 1998 hamnar soliditeten på låga 6 procent. Faktum är att mer än en tredjedel av landets kommuner är insolventa, det vill säga att deras långsiktiga betalningsförmåga är hotad. Det betyder att den dagen pengarna ska betalas ut, är kommunerna tvingade att höja skatten.

Saknar handlingsplan

Den färska undersökningen ”Betala nu – bädda för morgondagens välfärd” visar att en tredjedel av landets kommuner saknar en finansiell handlingsplan för pensionsskulden.

Undersökningen visar också att många kommuner har låtit pensionspengarna finansiera annat än pensioner. Att investera i en simhall eller en sportarena är kvalitetshöjande för kommuninvånare i dag. Men hur ska dessa investeringar omvandlas till pensionsutbetalningar om 20 år? Finns det då köpare till simhallen eller sportarenan?

I dag minskar fler än 4 av 10 kommuner i storlek, och pensionsskulden måste bäras av allt färre. Även i kommuner med växande befolkning återfinns problematiken, eftersom kostnaderna för samhällsservice gör att skattetrycket ökar. Genom att påbörja amortering av skulden i dag frigörs resurser för kommunerna att satsa på vård, skola och omsorg i morgon.

Utraderad soliditet i Göteborg

I Göteborg redovisas endast 12 procent av den totala pensionsskulden i balansräkningen, 10,6 miljarder kronor finns inte där, trots att skulderna kommer att förfalla till betalning. Soliditeten på 19 procent utraderas helt när hela skulden tas i beaktande. Göteborg är inget extremfall, utan är ett exempel i raden.

Det finns inte några starka drivkrafter att ändra på situationen. Kommunpolitikerna har redan utmaningen att få pengarna att räcka, och när pengarna behövs om 20 år är det en ny generation politiker som har ansvaret. Det är dessutom ingen fråga man vinner val på i dag.

Att vi lever allt längre förvärrar situationen ytterligare. Samtidigt förvaltas pensionspengarna ofta utan någon form av garanti i botten. Kraftiga börsras påverkar tillgångarnas värde, men skulderna är desamma.

Vad som krävs nu är att:

1. Kommunpolitikerna tar ett långsiktigt ansvar för pensionsskulden genom att låta upprätta finansiella handlingsplaner och påbörja amortering.
2. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter sitt viktiga arbete med att sprida kunskap om pensionsskuldsfrågan.
3. Finansmarknadsminister Peter Norman tillsätter en utredning för att undersöka hur transparensen i kommunernas redovisning kan öka.

För om pensionsskulden inte hanteras nu kan detta leda till omfattande nationalekonomiska konsekvenser för Sverige. Då hamnar vi också i ett läge där du som invånare måste fundera på din egen framtid – har din kommun en plan för pensionsskulden? Om inte, vågar du bo kvar i din kommun?

Bengt-Åke Fagerman

vd Skandia Liv

Dan Brännström

generalsekreterare Far – branschorganisationen för revisorer och rådgivare