Världen är full av olika sorters människor som fungerar på olika sätt. Världen är också full av normer som säger hur vi bör bete oss för att passa in och fungera tillsammans med andra. Såklart måste vi lära oss koderna som gäller för det samhälle och kontext där vi bor, arbetar och går i skola. Då blir det så mycket enklare för oss alla. Den 9 februari fick vi i GP ta del av en skolsköterskas önskan om att föräldrar tar ansvar för hur deras barn uppför sig. Det är en rimlig önskan som kan förstås mot bakgrund av att elevhälsa och skola bjuder på många utmaningar, för både vuxna och barn. Det är också sant att det är viktigt att föräldrar tar sitt ansvar, vågar bestämma och leda sina barn.
Men låt oss titta på barn och föräldraskap ur ett delvis annat perspektiv. Finns det vanartiga barn? Det finns ingen grund för att tro något annat än att alla barn vill må bra, växa och utvecklas. Alla barn vill förstå sig själva och sin omvärld, och passa in. Alla barn vill lyckas i skolan. Då blir livet så mycket roligare.
Inte alltid lätt
Vi har också goda skäl att förutsätta att de flesta föräldrar vill sina barns bästa och gör så gott de kan. De flesta föräldrar värnar om och tycker mycket om sina barn. De kämpar för att få vardagen, arbetet och ekonomin att gå ihop och är samtidigt ansvarsfulla och omhändertagande. Men det är inte alltid så lätt.
Föräldrar har olika bakgrund, mående och möjligheter. De har barn som utvecklas i olika takt och med olika personligheter och förutsättningar. En del barn utvecklas långsamt, andra snabbt. En del är högljudda och kan inte stilla sig. Andra är lågmälda och dröjande. En del mår inte bra, ibland på grund av hur de har det hemma. En del barn är sjuka och andra har funktionsnedsättningar som påverkar beteende och förmåga. Och allt varierar från dag till dag. Inget är konstant.
Det vi vet är att bemötande och anpassning av uppgift och miljö är centralt för varje barns välmående, funktion och utveckling.
Det är ett stort ansvar att vara förälder och det rådande samhällsklimatet med sämre ekonomiska villkor och krigsrapporter är inte hälsofrämjande för familjer. Nyhetsrapportering och sociala medier ger möjlighet att hänga med i vad som händer men bidrar också till ökad oro och stress. Många föräldrar är pressade och en del är osäkra i sin föräldraroll. En del har psykisk ohälsa. Många saknar nätverk.
Det är ett stort ansvar att vara förälder och det rådande samhällsklimatet med sämre ekonomiska villkor och krigsrapporter är inte hälsofrämjande för familjer
Även om vi har god koll på frisk- och riskfaktorer så går det inte att på förhand avgöra vilka föräldrar som behöver extra stöd. Vi som i vårt arbete möter barn och föräldrar behöver möta varje människa på ett öppet och nyfiket sätt. På så sätt kan vi ge stöd och främja ett positivt beteende och hälsosamma levnadsvanor.
Pekpinnar och förutfattade meningar om hur ett bra liv ser ut och bör levas blir sällan lyckat. Ett utforskande förhållningssätt tillsammans med en förälder brukar upplevas som mer positivt och blir därför mer framgångsrikt. Det är helt naturligt att behöva stöd i sitt föräldraskap och det går att påverka hur föräldrar förhåller sig till sina barn, liksom hur barn förhåller sig till föräldrar och andra människor. Vi får hjälpas åt.
I Sverige får alla föräldrar tidigt stöd via mödrahälsovården och BVC. Det nationella barnhälsovårdsprogrammet innebär att föräldrar och barns mående, hälsa och utveckling följs regelbundet. Programmet bygger på principen om proportionell universalism. Insatser ges till alla men i större omfattning till dem som behöver det mest. Hälso- och hembesöken är viktiga. Nu har vi även utökade hembesök där föräldrar och barn får flera besök av BHV-sjuksköterska och föräldrastödjare.
Stöd av psykolog
I Västra Götalandsregionen erbjuder ”Psykologmottagningar föräldraskap och små barn” föräldrarådgivning online för kortare frågor kring föräldraskap eller barn i åldern 0–5 år.
För större frågor och behov kring föräldraskapet och barnets utveckling erbjuds föräldrar utökat stöd av psykolog. På Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsas webbplats finns Föräldraportalen med stöd för vardagen.
För stöd till föräldrar som har barn med mer komplexa medicinska och psykiatriska svårigheter ansvarar primärvården, barn- och ungdomsmedicin (BUM) och barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Samverkan med elevhälsa, skola, socialtjänst och vårdgrannar är en viktig del av vårt arbete.
Behovet av föräldraskapsstöd är stort och det pågår nationella satsningar som syftar till bättre livsvillkor för barn och föräldrar. Det är med stort engagemang som vi på olika sätt deltar i det statsbidragsfinansierade arbete med föräldraskapsstödjande insatser som leds av ”Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd” och i Socialstyrelsens arbete med ett nationellt hälsoprogram för barn och unga 0 – 20 år.
Ulrika Ferm, områdeschef, docent Regionhälsan, Central barnhälsovård
Lars Gelander barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Regionhälsan, Central Barnhälsovård
Elisabeth Tullhage, områdeschef, leg. psykolog Regionhälsan, Psykologmottagningar föräldraskap och små barn
Jenny Thunberg Benjaminsson, områdeschef, socionom Regionhälsan, Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa