Tidigare i år gjorde Reumatikerförbundet en öppen enkätundersökning bland sina medlemmar för att ta reda på hur de upplever tillgången till läkemedel. Nästan hälften av respondenterna (47 procent) uppgav då att de vid ett eller flera tillfällen de senaste åren inte hade kunnat hämta ut sitt förskrivna läkemedel. Av dessa sa hälften att det medfört oro för den egna hälsan och knappt hälften (47 procent) att de behövt ta kontakt med vården för vidare hjälp. 45 procent uppgav att de upplevt förvärrade sjukdomssymtom.
Reumatikerförbundets undersökning är liten, men vi menar att den kan ge en fingervisning om problemets omfattning för våra medlemmar. Och det är sannerligen inte bara personer med reumatisk sjukdom som är utsatta. Läkemedelsbristen drabbar människor med epilepsi, diabetes, hjärtsjukdom och många andra sjukdomar och hälsotillstånd.
Även då läkemedlet finns tillgängligt på ett apotek någonstans i kommunen – men inte på ditt lokala apotek – kan det bli svårigheter. Att resa från Hisingen till Västra Frölunda för att få tag i medicin kan vara minst sagt krångligt för den som använder rörelsehjälpmedel. Och att ta sig från Göteborg till en grannkommun är så klart ännu mer besvärligt – och kostsamt.
En global och sårbar marknad
Den allvarligaste situationen uppstår dock vid restnoteringar där läkemedlen inte finns att tillgå överhuvudtaget. Detta kan bero på störningar i produktion eller transport, vilket i sin tur skapar problem då tillverkare och distributörer ofta har små eller inga lager. Eftersom marknaden för läkemedel är global är den också sårbar, om det exempelvis saknas marginaler i transporterna.
Stora problem och risker kan uppstå om en person inte kan medicinera som det är tänkt. När det gäller reumatiska sjukdomar kan de förvärras och i förlängningen ge en ökad funktionsnedsättning. Brist på läkemedel kan också innebära att patienten tvingas vänta för att få ett ersättningspreparat utskrivet. Här drabbas dessutom sjukvårdspersonalen eftersom de måste försöka hitta ersättningspreparat som inte alltid finns; en frustrerande uppgift som tar mycket tid från annat viktigt patientarbete.
Hamstring spär på läkemedelsbrist
Att inte få tag i sitt läkemedel innebär självklart också en stor oro för patienten. Reumatikerförbundets medlemmar vittnar om sina upplevelser i enkäten. Särskilt jobbigt kan det vara att upprätthålla balansen mellan nödvändig lagring och hamstring som spär på själva bristen.
En nationell förteckning över icke ersättningsbara läkemedel behöver utarbetas
Någon skriver: ”Hur läskigt svagt systemet är när det blir bristvara på läkemedel. Man får av förklarliga skäl inte samla på sig mediciner, men när det blir brist så är man väldigt sårbar och ensam”. En annan säger: ”Man blir tvingad till att bygga upp ett lager hemma, vilket är precis det som de inte vill att vi gör.” Ytterligare någon: ”Det värsta är den stress som man får över att plötsligt behöva veta mer än sex månader i förväg vilka mediciner man behöver.” Och en fjärde skriver: ”Om mitt läkemedel inte fanns tillgängligt skulle mitt tillstånd raskt och drastiskt förvandla mig till ett orörligt smärtpaket. Det finns alltid en pyrande fruktan. Hitintills tack och lov har den medicinen funnits.”
Slutligen vittnar medlemmar om hur viktiga läkemedlen är i deras liv; ”Glad att bo i Sverige där jag får tillgång till biologiska läkemedel som är dyra men som jag på grund av högkostnadsskydd kan få. Tack Sverige!”
![](/images/article/ca0e0f09-959c-4800-b3de-5fa8dc30c5ea/images/1hEZ5GIhAtszewtWNTLamB2pxW_w-WIDE.jpg?width=3840&quality=75)
Vad görs då för att förbättra situationen? I januari förslog regeringen bland annat att sanktionsavgifter ska kunna tas ut av företag som inte informerar om kommande rest- och bristsituationer, så att åtgärder kan vidtas i rimlig tid. Stärkt lagerhållning på öppenvårdsapotek var ett annat förslag. Läkemedelsverket har också fått ett regeringsuppdrag att utreda hur rest- och bristsituationer kan hanteras och förebyggas.
Reumatikerförbundet anser att en nationell förteckning över icke ersättningsbara läkemedel behöver utarbetas och att det måste säkerställas att dessa finns att tillgå genom krav på lagerhållning. Vi anser också att alla inblandade i produktions- och distributionskedjan måste avkrävas ett tydligare ansvar för att den egna delen i kedjan ska fungera.
Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet
LÄS MER:Läkemedel tar slut på apoteken – ny lag ska minska restnoteringar