Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

När pandemin är över kommer vi som samhälle att behöva kraftsamla och sätta in resurser som både motiverar och möjliggör att barn och unga kommer i rörelse igen, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg / TT
När pandemin är över kommer vi som samhälle att behöva kraftsamla och sätta in resurser som både motiverar och möjliggör att barn och unga kommer i rörelse igen, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg / TT

Pandemin har satt en hel generations hälsa på spel

Coronapandemin må inte ha skördat många dödsoffer bland barn och unga. Ändå har den påverkat deras fysiska och psykiska hälsa. En hel generations välmående står nu på spel och det är dags att agera, skriver bland andra Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I över ett års tid har coronapandemin varit en del av vår vardag. Det finns ingen som kunnat undgå pandemin och alla har vi på något sätt påverkats. Många liv har gått förlorade, ofta med plågsamma slut och med anhöriga på de mest smärtsamma avstånd. Vi vet också hur sjukvårdspersonal i hela landet har kämpat och fortfarande kämpar. Till det kommer nu ytterligare en angelägen fråga. Den om alla barn och ungdomar som under det gångna året har fått hela sin vardag omkullkastad.

Pep-rapporten 2021 visar att pandemin har haft en stor påverkan på barn och ungas hälsa, inte minst data som inhämtades tidig höst 2020, visar att så många som tjugo procent av barn och unga uppger att de blivit mindre aktiva. I rapporten uppgav även 3 av 10 att de kände oro för coronaviruset, och andra studier har visat på än högre siffror vad gäller barn och ungas upplevda oro kring corona.  Det är tydligt att många barn och unga har påverkats psykiskt och känt oro under pandemin, detta återkommer i flera studier, som visat att majoriteten av ungdomar upplever försämring av sin psykiska hälsa under pandemin, och tjejer och ungdomar med distansundervisning var särskilt utsatta.

Ökad skärmtid

Pep-rapporten 2021 kan också visa att barns stillasittande skärmtid ökat under coronapandemin. Så mycket som en tredjedel av barn och unga i studien upplever att de under pandemin ökat sin stillasittande skärmtid. Självklart är även detta något som kan få effekter på barn och ungas hälsa både på kort och lång sikt.

Likt tidigare år ser vi i rapporten att endast två av tio barn och unga når upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer kring fysisk aktivitet om i genomsnitt 60 minuter per dag. Allra värst ser det ut bland de äldre barnen. Det är också tonåringarna som blivit mest stillasittande under pandemin då deras idrottsaktiviteter ställts in och gymnasieungdomar har haft digital undervisning en stor del av läsåret. Många tonåringar kan ha tillbringat hela dagar stillasittandes under lektionstid för att sedan fortsätta med stillasittandet på sin fritid i form av datorspel, tv-tittande eller surfande.

För lite sömn

Lyfter vi blicken och tittar bortom coronapandemin så har vi under de tre senaste åren kunnat se en utveckling där allt fler ungdomar uppger att de har en stillasittande skärmtid på över 5 timmar eller mer varje dag utanför lektionstid. I årets Pep-rapport kunde vi se att så många som en tredjedel av alla tonåringar satt stilla framför en skärm fem timmar eller mer. Dessutom kan vi se att många tonåringar uppger att de sover mindre än åtta timmar, vilket för de flesta i den åldern är för lite sömn.

Detta är en oroväckande utveckling som vi som samhälle dels måste få upp ögonen för i större utsträckning, men också börja agera för att förändra. Idag finns forskning som stödjer att en hög skärmtid kan vara negativt för hälsan. Dessutom har vårt dygn enbart 24 timmar och där är stillasittande skärmtid en konkurrent om barn och ungas tid där mer tid framför skärm kan innebära mindre tid för att exempelvis vara fysiskt aktiv.

Vuxnas ansvar

Vi måste sätta oss ned och lyssna på de tonåringar som just nu växer upp under de här förhållandena och skapa förutsättningar för dem att göra mer hälsosamma val. Och här är det vi vuxna som behöver ta ansvar för att tonåringar ska se fler möjligheter än skärmen som en fritidsaktivitet.

Vi är många som länge har efterfrågat en nationell handlingsplan för barn och ungas fysiska hälsa. Under 2021 kommer Folkhälsomyndigheten att ta fram svenska riktlinjer som ger oss tydliga mål kring fysisk aktivitet, det är då naturligt att den logiska följden blir en handlingsplan som ska stötta i hur målen ska uppnås.

Vi hoppas att beslutsfattare kommer använda slutet av pandemin som en ny start i dessa frågor och visa att man menar allvar med vårt folkhälsopolitiska mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Livsstilspandemin skördar redan tusentalsliv och kostar miljarder varje år för samhället, och detta lär inte förändras om vi inte sätter in kraftfulla åtgärder.

När pandemin är över kommer vi som samhälle att behöva kraftsamla och sätta in resurser som både motiverar och möjliggör att barn och unga kommer i rörelse igen, och helst mer än tidigare.  Det vi ser är nämligen en livsstilspandemi som riskerar att få liknande, eller än värre, följder än coronapandemin. Trots det har få insatser satts in och frågan har fått lite uppmärksamhet. Livsstilspandemin skördar redan tusentalsliv och kostar miljarder varje år för samhället, och detta lär inte förändras om vi inte sätter in kraftfulla åtgärder. En hel generations välmående står på spel, och nu är det dags att agera.

Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Marie Löf, professor i näringsfysiologi