Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sverige når inte målet att 2025 vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter om vi inte lyckas minimera detta digitala utanförskap, skriver debattören. Bild: Privat, Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT
Sverige når inte målet att 2025 vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter om vi inte lyckas minimera detta digitala utanförskap, skriver debattören. Bild: Privat, Fredrik Sandberg/TT, Jessica Gow/TT

Pandemin blottlägger djupa digitala klyftor

Tekniken ska tjäna människan och inte tvärtom. Ett inte helt trovärdigt budskap i dessa coronatider när vaccinationer kräver internetanmälan, en QR-kod eller telefon med krångel och knappval och människor får vänta i evigheter på ett personligt samtal, skriver Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det finns en övertro på att betrakta det digitala utanförskapet för närmare en miljon svenskar som ett övergående problem. Men den digitala världen förändras mycket snabbt och ställer nya krav på både äldre och yngre medborgare. Behovet av digital kunskap ökar snabbt och kräver ett kontinuerligt underhåll för att kunna användas. I takt med denna utveckling växer också gruppen som upplever sig ha problem med tekniken. Enbart innehav av digitala apparater är ingen garanti för att de används. Färska undersökningar från Linnéuniversitetet visar till exempel att drygt hälften av alla pensionärer visserligen har smarttelefoner, men endast en fjärdedel kan hantera dem.

Sverige i framkant

Ändå tillhör Sverige de länder där digitaliseringen och användningen av internet kommit allra längst. År 2000, några år efter att internet introducerades, hade hälften av svenskarna tillgång till internet i hemmet. I dag uppger 98 procent att de har uppkoppling hemmavid och 96 procent använder också internet. Bland personer, 76 år och äldre, använder 79 procent internet, enligt Internetstiftelsen. Men även om den äldsta befolkningen blir allt mer online, har drygt 300 000 svenskar över 75 år aldrig använt internet, enligt SCB. Sverige når inte målet att 2025 vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter om vi inte lyckas minimera detta digitala utanförskap, bredbandsutbyggnader till trots.

Tidigare undersökningar visar att det digitala utanförskapet förstärker annat utanförskap och drabbar i synnerhet äldre och personer med funktionsnedsättning. Även här saknas en sammanhållen plan för hur man skapar rätt förutsättningar för alla medborgare att fullt ut vara en del av det digitala samhället. Och trots den långa raden av utredningar och förslag har pandemin dessutom lagt i dagen stora brister i fråga om verkställighet och samverkan mellan olika utförare. Spretigheten är stor, i synnerhet inom den digitala offentliga sektorn.

När myndigheter och förvaltningar går över till att skicka e-post i stället för vanliga brev, är det en samhällsuppgift att se till att alla kan ta emot e-posten.

Den tekniska utvecklingen går inte och ska inte bromsas. Däremot måste den fortsatta utvecklingen mot ett digitalt A- och B-lag stoppas. Ansvaret vilar tungt på våra politiker att omsätta alla vackra ord i praktisk handling. Ty, som dåvarande bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson sa: När myndigheter och förvaltningar går över till att skicka e-post i stället för vanliga brev, är det en samhällsuppgift att se till att alla kan ta emot e-posten. Där är vi inte i dag.

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.