Ett rökförbud behöver inte gälla för alla flerfamiljshus. Bara där så önskas och avtalas. Den möjligheten borde göra även rökarna nöjda som då kan välja att bo där rökning tillåts. Rökare kan i nuläget inte avhysas därför att besittningsskyddet är starkare. Nuvarande lagstiftning utsätter därmed många människor att bo i rökiga miljöer.
Vid ett cafébesök ska ingen utsättas för tobaksrök fastän det är en plats som vi kan välja bort. Svenska staten ska inte som nu i praktiken förhindra rökfria bostäder där så önskas. Frågan berör egentligen endast fastighetsägare och hyresvärdar samt boende i en bostadsrättsförening. Men dilemmat behöver hjälp av lagstiftningen för att kunna möjliggöra sanktioner i de fall där avtal om rökfri bostadsmiljö har ingåtts, men nonchalerats.
Inga avhysningar på grund av rökning
Man kan i dag avtala om frivillig rökfrihet men det är noll värt eftersom det inte är bindande i lag och i domstol. Nuvarande lagstiftning medför i praktiken att svenska staten förhindrar eller snudd på förbjuder rökfrihet i flerfamiljshus. Inte ens i bostadsrätter som till stor del är en privatekonomisk angelägenhet, kan rökfrihet införas med giltiga avtal som håller i domstol med rätt till avhysning som yttersta följd.
Rökning kan i dag visserligen betraktas som störning utifrån hyreslagen samt bostadsrättslagen. Men även här är detta värt noll och intet. Ännu har ingen blivit avhyst på grund av störande tobaksrök fastän problemet är stort och ständigt återkommande. Jag menar att detta är en kränkning mot min och andra icke rökares integritet och hälsa, att svenska staten genom en mesig lagstiftning förhindrar oss att bo i rökfria flerbostadshus. Svensk lag och svenskt domstolsväsende måste skydda oss bättre.
Man kan i dag avtala om frivillig rökfrihet men är noll värt eftersom det inte är bindande i lag och i domstol.
Vid en eventuell tvist ska hyresnämnden eller domstolarna förhålla sig till vad som har avtalats. Rökförbud ska även kunna införas i efterhand. Trafikregler, skatter, miljöpolitik med mera ändras kontinuerligt och även ett rökförbud bör därför kunna införas i efterhand. Det är den eller de som äger eller förvaltar en flerfamiljsfastighet som ensamma har att avgöra inriktningen.
Vi lägger enorma summor på vårt boende men riskerar att tvingas leva med tobaksrök för att lagstiftningen inte förmår skydda oss. Jag befarar att nuvarande förhållande går emot EU:s lagstiftning om frihet, hälsa och mänskliga rättigheter när svenska staten omöjliggör rökfrihet för boendekonsumenter. Förbättring behöver ske snarast.
Lena Palm, socionom och samhällsdebattör
LÄS MER:Dyrt hyrestillägg för storrökare
LÄS MER: Hyresvärd backar från rökarmobbning
LÄS MER:"Stinker cannabis" – ledde polisen till misstänkt knarkliga