Industrin i Västra Götaland sysselsätter drygt 183 000 personer och med dess leverantörer står den för en betydande del av skatteintäkterna i länet. Men industrin har i dag stora utmaningar som kan få långtgående konsekvenser om de inte tas på allvar. Det handlar bland annat om pandemins kvardröjande negativa effekter och nu också om en orolig omvärld som leder till brister, sena leveranser och prisökningar långt utöver det vanliga.
Under avtalsrörelsen nästa år kommer arbetsgivare och fack att förhandla om löner och arbetsvillkor för 2,2 miljoner löntagare i drygt 450 avtal. Det görs i en miljö av höga arbetskraftskostnader, en nedväxling i produktivitet i Sverige och euroområdet samt betydligt svagare tillväxt. Svensk industri verkar på en stenhård, konkurrensutsatt världsmarknad.
Samtidigt är Sveriges uppsatta klimatmål bland de högsta i världen. Svensk industri tar ett stort ansvar med att ställa om och kan med rätt förutsättningar leda den hållbara omställningen och samtidigt skapa flera jobb. Men för det krävs stabilitet. Inför avtalsförhandlingarna nästa år är det viktigt att fortsätta värna konkurrenskraften för den internationellt utsatta industrin genom en ansvarsfull lönebildning. Den svenska modellen har genom industriavtalet hittills levererat, även i utmanande tider.
Omställning kräver ny industripolitik
För att klara den pågående omställningen och försvara svensk industrins position i världen behövs en politik som hänger ihop och som river hinder. En kärnfråga är de långa tillståndsprocesserna som i dag står i vägen för investeringar.
Energifrågan är en annan viktig faktor. För att svensk industri ska klara klimatomställningen och ska kunna tillgodose det ökande elbehovet krävs kraftiga investeringar både i produktionskapacitet och i överföringskapacitet. Detta måste ske snabbt annars finns risken att stora investeringar och nyetableringar sker utomlands i stället för i Västra Götaland.
För att klara framtidens kompetensförsörjning krävs bland annat att utbildningssystemet bättre anpassas efter näringslivets behov.
Kompetensförsörjning har under en längre tid stått högt på agendan för basindustrin. Frågan har fått ytterligare aktualitet genom omställningen till en digital och koldioxidfri produktion och de omfattande satsningar som industrin planerar i dag.
Basindustrin står sammanlagt för cirka 5 procent av Sveriges BNP. Lyckas man inte anställa genom att hitta personer med rätt kompetens kommer tillväxten påverkas negativt. För att klara framtidens kompetensförsörjning krävs bland annat att utbildningssystemet bättre anpassas efter näringslivets behov.
Ska Sverige ligga i topp med att erbjuda gröna jobb och en konkurrenskraftig industri i framkant såväl i Västra Götaland som i övriga landet fordras stabila förutsättningar, inte bara genom industriavtalet, utan även genom politiska reformer som underlättar för klimatomställningen utan att tappa i konkurrenskraft.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
LÄS MER:Statliga satsningar krävs för att Västsverige ska klara av elektrifieringen
LÄS MER:Akut kompetensbrist bromsar det västsvenska näringslivets omställning
LÄS MER:Västra Götaland på väg att missa nästan alla miljömål