Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Bengt Öberg

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Omställningen av sjukvården har klara brister

Viktiga aspekter missas när Västra Götalandsregionen ska anpassa verksamheten till framtiden, skriver Björn Fagerberg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Inom Västra Götalandsregionen pågår stora omställningsprojekt. Syftet är att anpassa verksamheterna till framtidens utmaningar. Det är nödvändigt och bra. Men, som det ofta blir med stora projekt, har det uppstått ett fokus som skärmar av viktiga aspekter, som bör uppmärksammas och diskuteras.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen :

2017 fattade regionfullmäktige beslut om denna satsning för att kunna hantera ett antal utmaningar: Vi blir fler, framför allt äldre och barn, och vårdresurserna är ojämnt fördelade. Tillgängligheten och personalförsörjningen sviktar.

Omställningen delas in i fyra områden: att utveckla den nära vården; koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet; utveckla digitala vårdformer och tjänster; fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och utnyttja digitaliseringens möjligheter. Andra nyckelord är bättre medicinsk och patientupplevd kvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet, personcentrering, samordning, jämlikhet, produktivitet och effektivitet. En miljard kronor tilldelas projektet under tre år. I grund och botten handlar det om att bedriva verksamheten på det mest effektiva sättet.

Inte heller refereras till medarbetare, personal, eller professioner som läkare och sjuksköterskor. Detta är betänkligt, för att inte säga egendomligt.

Märkligt nog hittar jag inte en enda referens i projektets handlingsplan för 2018–2019 till ett annat mycket stort omställningsprojekt, som också gäller resurseffektivitet, men utifrån perspektivet klimat och miljö. Inte heller refereras till medarbetare, personal, eller professioner som läkare och sjuksköterskor. Detta är betänkligt, för att inte säga egendomligt, eftersom en så enorm omställning i en kunskapsbransch som sjukvården självklart måste förutsätta en delaktighet av dem som utför vårdarbetet.

Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om :

Det andra stora omställningsprojektet sker på väg in i klimatkrisen. Efter klimat- avtalet i Paris finns internationella och nationella åtaganden att avveckla användandet av kol, olja och gas. För Sverige är målet satt till 2045. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland lanserade 2017 målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80 procent från 1990 års nivå till år 2030.

Alla kommuner, universitet och högskolor och många företag i regionen ställer sig bakom klimatmålen. Fokusområden är transporter, produkter och tjänster, mat, bostäder och lokaler. En stor utmaning är att öka takten på utsläppsminskningarna eftersom tiden börjar bli knapp.

I England har man förstått att omställningen av hälso- och sjukvård och hanterandet av klimatkrisen ryms inom det totala hållbarhetsmål som inkluderar hälsa, klimat och miljö, jämlikhet och ekonomi. Här finns mycket att lära om hur det går till att nå de komplicerade omställningsmål som finns i vår region.

O mställningsarbetet i den engelska sjukvården :

I ett temanummer om hållbar sjukvård i Läkartidningen i år beskrivs det engelska sjukvårdssystemet, som visar sig ha nästan identiska utmaningar som här i VG-regionen. I samband med att en klimatlag antogs i England 2008 konstaterades att landet hade en stor utmaning att utforma en klimatmässigt, socialt och ekonomiskt hållbar sjukvård. Därför igångsattes ett nationellt projekt som drivits från allra högsta förvaltningsnivå och med det uttalade målet att främja engagemanget hos medarbetarna på lokal nivå (top-downförändringar som stimulerar bottom-upaktiviteter). Detta engagemang upplevdes som helt avgörande.

Ett klimatsmart arbetssätt innebär alltid en strävan mot högsta effektivitet i användandet av patienttid, transporter, energi, personaltid och material liksom att eftersträva fossilfrihet

Det var viktigt att projektet startade med ett mätbart mål, som var att reducera hälso- och sjukvårdens utsläpp av växthusgaser med tio procent under åtta år. Betydelsefull var också den lilla projektgrupp som styrde upp arbetet. Ett klimatsmart arbetssätt innebär alltid en strävan mot högsta effektivitet i användandet av patienttid, transporter, energi, personaltid och material liksom att eftersträva fossilfrihet. Under tio år uppnåddes därför nästan sensationellt goda resultat: utsläppen av växthusgaser minskade med 18,5 procent, nyckelindikatorer på klinisk aktivitet ökade med 27 procent och det gjordes ackumulerade besparingar på nästan ofattbara 1,85 miljarder brittiska pund.

Förslag:

* Västra Götalandregionens två omställningsprojekt, Klimat 2030 och Omställningen av hälso- och sjukvården, borde eftersträva ett systematiskt samarbete eftersom det finns många gemensamma fokusområden och därmed möjligheter till bättre resultat med högre effektivitet.

* I en stor omställning av sjukvården är det helt nödvändigt att professionerna också tas med i arbetet. Läkare och sjuksköterskor står för kärnverksamheten och deras motivation och engagemang är en förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Det kräver en lyhörd styrning från högsta förvaltningsnivå.

Björn Fagerberg

professor emeritus, tidigare överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelseledamot i Läkare för Miljön och medlem i Sjukhusläkarnas arbetsgrupp för klimat och hälsa