Vikten av att fokusera på kopplingen mellan klimat och hälsa manifesterar sig också genom att det för första gången någonsin kommer att anordnas en temadag på området på klimatmötet COP28, den 3:e december 2023.
I Sverige ökar medeltemperaturen snabbare än i många andra länder, enligt SMHI. Ökningen av Sveriges medeltemperatur närmar sig två grader jämfört med slutet av 1800-talet, att jämföra med drygt en grads uppvärmning globalt. Konsekvenserna för hälsan av denna uppvärmning kommer att bli mycket omfattande. WHO beskriver klimatförändringarna som det största hälsohotet för mänskligheten.
Den vetenskapliga rapporten, Lancet Countdown, som granskar klimatets påverkan på folkhälsan, utkom nyligen med sin åttonde rapport. Den visar tydligt att klimatkrisen påverkar allt fler människors hälsa över hela jorden.
Ökad nederbörd
Vetenskapen visar att klimatförändringarna påverkar vår hälsa både genom direkta effekter som värmeböljor, ökad nederbörd, översvämningar, torka och skogsbränder samt genom indirekta effekter som ökade luftföroreningar, förändrade ekosystem och ökad utbredning av sjukdomsbärande insekter.
Barn och unga är extra utsatta för dessa hälsorisker, på grund av att deras kroppar är mer sårbara än vuxnas. Dessutom kommer de att leva med följderna av klimatkrisen under hela sin livstid.
I Sverige har vi än så länge varit tämligen förskonade när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser. Men det finns flera exempel på medicinska konsekvenser av klimatförändringarna som påverkar folkhälsan i Sverige redan i dag och som riskerar påverka oss ännu mer i framtiden.
– Värmeböljor ökar risken att barn föds för tidigt och med låg födelsevikt. Risken för uttorkning ökar, där barn är en mycket sårbar grupp.
– Temperaturökningen medför att vissa infektionssjukdomar som TBE och borrelia blir vanligare.
– Vi får längre och intensivare pollensäsonger, vilket leder till ökad svårighetsgrad av allergiska sjukdomar såsom astma, pollenallergi och eksem.
– Klimatkrisen påverkar barn och ungas mentala hälsa genom ökad förekomst av oro, ångest och depression. Studier visar att var femte tolvåring i Sverige känner stor oro för klimatet.
– Luftföroreningar väntas öka de kommande åren och då riskerar vi att se en ökad förekomst av exempelvis astma och lungpåverkan hos barn.
Det är sannolikt att fler indirekta konsekvenser är att vänta på grund av de komplexa processer som klimatförändringarna innebär. Negativa hälsoeffekter kommer också att leda till ökade sjukvårdskostnader och kräva stora anpassningar av en redan mycket pressad sjukvård.
Exempelvis har minskade utsläpp samband med förbättrad lunghälsa och minskad förekomst av astma hos barn, och effekterna märks lokalt
Vi måste redan nu förebygga hälsorisker för dagens barn och för kommande generationer, i Sverige och globalt. Genom Parisavtalet har alla länder förbundit sig att vidta åtgärder och minska sina utsläpp för att inte överskriva 1,5-gradersmålet. Detta är enligt IPCC fortfarande möjligt om kraftfulla åtgärder vidtas. Ändå går utvecklingen åt fel håll i både Sverige och världen enligt flera rapporter, senast i nyligen publicerade Emission Gap Report 2023 från FN:s miljöprogram UNEP. Detta ökar vår oro.
Vi upplever att hälsoriskerna av klimatkrisen är underrapporterade i media och det saknas tydlig information från våra myndigheter. Vetenskapen visar att åtgärder som är positiva för klimatet även får tydligt positiva hälsoeffekter. Exempelvis har minskade utsläpp samband med förbättrad lunghälsa och minskad förekomst av astma hos barn, och effekterna märks lokalt.
Vi kräver därför av regeringen och beslutsfattare i Sverige:
– att barnens hälsa och framtid sätts först och att beslutsfattare gör allt som står i deras makt för att bromsa klimatförändringarna samt minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.
– att erforderliga beslut fattas för att inte överskrida 1,5-gradersmålet
– att barnmedicinskt sakkunniga bör ingå i utredningar rörande förändringar av klimatåtgärder.
Delar vår oro
I Barnkonventionens artikel 3 slås fast att “vid alla åtgärder som rör barn, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” och artikel 6 att ”konventionsstaten ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling”.
Vi förväntar oss att regeringen lyssnar till oss och delar vår oro. Vi utgår från att regeringen tar med barnrättsperspektivet och vetskapen om hälsoeffekterna av klimatkrisen, till förhandlingarna på COP 28 i Dubai.
Låt Sverige vara ett föregångsland som visar vägen mot Parisavtalet. Det gäller våra barn och ungas hälsa, i dag och imorgon.
Barnläkarföreningen genom:
Ulrika Ådén, professor i pediatrik, ordförande i Svenska Barnläkarföreningen
Sofia Tägtström, barnläkare och initiativtagare
Erik Melén, professor i pediatrik, barnläkare
Susanna Klevebro, barnläkare
Mårten Larsson, barnläkare, ordförande delföreningen Global barn och ungdomshälsa
Barnhälsovårdens Nationella utvecklingsgrupp för klimatförändringarna och barns hälsa genom:
Ylva Tindberg, docent i pediatrik
Maria Lingström, barnläkare
* Bakom artikeln står också Svenska Barnläkarföreningens delföreningar för Allergi och lungmedicin, Global barn och ungdomshälsa, Allmänpediatrik och Hälsovård, Svensk Barninfektionsförening, Svensk Barnreumatologisk förening, Svensk barnkardiologisk förening, Svensk förening för ungdomsmedicin, Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes, Delförningen för Barn som far illa, Arbetsgruppen för Cystisk Fibros, Svensk förening för pediatrisk palliativ vård, Svensk förening för medfödda metabola sjukdomar , Arbetsgruppen Barnvaccinationer och Utskottet för Etik och barnets rättigheter.