Det som tidigare var vår paradgren för att locka näringslivsinvesteringar – en stabil elförsörjning – har nu kommit att bli ett problem.
Orsakerna är välkända. Politiska beslut om minskad elproduktion i kombination med otillräcklig överföringskapacitet från norr till söder. Konkret handlar det om att kärnkraften släcks ned och att det inte gjorts tillräckliga investeringar i stamnäten.
Istället för att nu peka finger om vem som är skyldig gäller det att hitta lösningar. Oavsett vad vi tycker om kärnkraften är de befintliga reaktorernas livslängd begränsad. Att investera i ny kärnkraft är politiskt osäkert och frågan är om det ens är lönsamt givet den tekniska utvecklingen.
Fossilfria och förnybara
De flesta är överens om är att framtidens energilösningar är både fossilfria och förnybara. Sol, vind och vatten är de energislag som bygger på det naturliga kretsloppet och som värnar om klimatet. Vattenkraften i våra älvar är utbyggd så mycket det går. Solenergin är inte tillräcklig på våra breddgrader för att det ska vara en källa att räkna med. Inte minst denna vinter som knappt haft en enda soltimme i södra delen av landet visar hur osäker den är.
Därmed återstår vindkraften. Genom elcertifikaten har staten understött en utbyggnad av vindkraften främst i norra delen av landet. Skälet till att flertalet vindkraftsparker hamnar i norr är att där är ytorna större och parkerna blir mindre störande för både människor och andra verksamheter. Resultatet har dock blivit att även vindkraften har fått samma bekymmer med överföringskapacitet från norr till söder som vattenkraften.
Elbrist i söder
Idag har vi alltså väldigt mycket energiproduktion i norr genom vatten- och vindkraft, medan det i söder råder brist. Prisskillnaderna börjar bli absurda mellan elområdena och företagen har inte möjlighet att satsa på ny produktion i södra Sverige. Färsk statistik från Svenska Energiinstitutet visar att trots prisskillnaden så har överföringen av elkraft från norr till söder minskat under den senaste femårsperioden, vilket alltså beror på kapacitetsbristen. Kraven på energiminister Ygeman att agera hörs allt högre.
Internationellt finns det en produktionsmetod som får allt mer intresse. Det handlar om havsbaserad vindkraft. EU-kommissionen beräknar att 300 GW, motsvarande 25 procent av all energiproduktion i Europa, kommer från havsbaserad vindkraft år 2050.
Skillnaden mellan havsbaserad och ”vanlig” vindkraft är dels att den stör betydligt mindre eftersom den placeras långt från kusten, dels är den mer effektiv eftersom det blåser mer och jämnt ute på havet. När energikällan ligger ute till havs blir det också mindre påverkan på naturen, djurlivet och annan verksamhet som exempelvis flygtrafik.
Skillnaden mellan havsbaserad och ”vanlig” vindkraft är dels att den stör betydligt mindre eftersom den placeras långt från kusten, dels är den mer effektiv eftersom det blåser mer och jämnt ute på havet
Det som hittills försvårat för havsbaserad vindkraft har varit att det är dyrt att överföra elen till land och ansluta till det befintliga nätet. Med det aktuella utredningsförslaget om neutralitet i anslutningskostnader så kommer detta hinder att övervinnas.
Ett modernt vindkraftverk ute till havs består av en flytande plattform med två torn på varje. Den modellen ger både stabilitet och hög effektivitet. 50 sådana plattformar motsvarar elproduktionen i en kärnkraftsreaktor.
Visa på möjligheterna
En snabb beräkning säger då att hela Sveriges kärnkraftsproduktion skulle kunna ersättas med ett antal havsbaserade vindkraftsparker. Om sedan Sveriges politiker ändå vill behålla kärnkraften – med tanke på den allt större elkonsumtionen i samhället – så har vi ingen synpunkt på det. Vi kan bara visa på möjligheterna.
Vad vi skapar ute på haven är i praktiken den nya vattenkraften. Den är stabil, pålitlig och förnybar. En ytterligare fördel är att den är flyttbar, vilket gör att om ett ökat behov av elproduktion uppstår i någon del av landet så kan plattformarna placeras i närheten.
Det är ingen slump att flera länder i Europa investerar i havsbaserad vindkraft. Spanien, Skottland, Frankrike och Portugal har alla långt framskridna projekt. Det är länder som liksom Sverige har lång kuststräcka.
Inte lika akut
En satsning på havsbaserad vindkraft skulle för Sveriges del kunna betyda att vi inom 5 – 10 år producerar el som täcker behoven i hela södra Sverige. Plötsligt är frågan om investeringar i nya stamnät inte lika akut och företagen behöver inte längre fundera på var det går att placera energikrävande verksamhet.
Det höga tonläget i debatten om Ringhals känns mot denna bakgrund mindre motiverat. Genom den nya formen av vattenkraft kan vi lösa både industrins och hushållens behov av el.
Henrik Baltscheffsky, vd Hexicon