Att flytta till en ö i skärgården kan initialt verka som ett otänkbart val för många, så var det även för mig. Men så förälskade jag mig i ett hus och några månader senare befann jag mig tillsammans med familjen på en transportbåt med hela vårt bohag. Efter att ha tillbringat tre år på Asperö kan jag inte tänka mig att bo på en annan plats. Tyvärr hotas nu vårt hem av förvaltningens utredning om att lägga ner Asperöskolan vilket skulle få förödande konsekvenser för ön och dess invånare.
För mig och många andra som har valt att kalla Asperö hem är det inte bara det natursköna landskapet och närheten till stan som lockar. Trots våra olika bakgrunder och yrken, har vi alla på ön valt att bo på denna lite otillgängliga plats och det skapar en stark gemenskap. Många av oss hade ingen koppling till ön innan vi flyttade hit, men till skillnad från filmen The Beach där en grupp människor hittade sitt paradis på en ö och gjorde allt för att hålla den hemlig, pratar vi vitt och brett om livet här. Vi vill alltid bli fler.
Positiv inflyttningskurva
Det är därför med stor oro jag nu ser skolans nedläggning hota den positiva utvecklingen på Asperö. Sviktande barnunderlag beskrivs som en av anledningarna till utredningen, men endast 33 procent av dagens skolbarn var bosatta på ön innan de fyllt ett. Resterande har flyttat hit innan eller mitt i skolåldern. Med en positiv inflyttningskurva och ett ökande antal barnfamiljer som väljer att bosätta sig här är Asperö ett lysande exempel på ett glesbygdssamhälle som blomstrar. Det är en plats som kan inspirera andra samhällen att också våga satsa på sin framtid och tro på möjligheterna som finns i att bo och leva utanför stadens puls.
För barnfamiljer är närheten till en trygg skola en avgörande faktor när flyttlasset går. Att ha en skola nära hemmet är inte bara praktiskt för föräldrarna utan också av yttersta vikt för barnens välbefinnande och utveckling. Att ha tillräckligt med tid för återhämtning och aktiviteter efter skolan är av stor betydelse för barnets trivsel och lärande.
För föräldrar med flera barn i förskola, lågstadiet och mellanstadiet på tre olika öar, blir logistiken än mer komplicerad och det är i praktiken ogenomförbart
Att korsa havet mellan Asperö och Brännö för att nå skolan mitt på Brännö kan verka som en kort sträcka fågelvägen men i praktiken är det en logistisk mardröm. Ingen förälder skulle ens överväga att låta sitt sexåriga barn resa ensam till skolan på en annan ö vilket innebär att föräldrar som ska hinna till arbetet i tid måste lämna barnen på Brännöskolan långt innan skoldagen startar. Samma sak på vägen hem. Resultatet blir tolv timmars skoldagar. För föräldrar med flera barn i förskola, lågstadiet och mellanstadiet på tre olika öar, blir logistiken än mer komplicerad och det är i praktiken ogenomförbart. Tvingas barnen gå i skolan på Brännö kommer livskvaliteten för både dem och föräldrarna bli sämre.
Ekonomin beskrivs inte som den avgörande faktorn till nedstängning. Dessutom är det viktigt att poängtera att Asperöskolan presterar goda resultat över rikssnittet på nationella proven vilket ju gör planerna på en nedstängning, givet de konsekvenser det skulle innebära, än mer svårbegripliga.
Invånarnas engagemang
Asperö och Göteborgs södra skärgård lockar årligen tusentals besökare från hela världen. Men det är invånarnas engagemang som verkligen gör platsen till en attraktiv destination. Det är vi öbor som håller badplatserna, tjärnen och gästhamnen i toppskick samtidigt som kulturlandskapet och promenadslingan runt ön hålls öppet. Utan en fortsatt inflyttning av nya invånare riskerar vi att förlora den energi och de resurser som krävs för att upprätthålla och utveckla skärgården.
När kommunen står inför beslutet om Asperöskolans framtid handlar det inte bara om skolan, det skulle vara naivt att tro. När skolan stänger påverkar det förskolan, affären och servicen för de äldre men också turismen. När Asperös invånare minskar, minskar underlaget till båttrafiken, vården samt till mellan- och högstadiet. Funktioner som alltså idag finns i södra skärgården.
Om kommunen väljer att lägga ner skolan måste man vara medveten om de allvarliga konsekvenser detta beslut skulle medföra och då vara säker på att beslutet med god marginal trumfar en levande glesbygd med starkt positiv uppåtkurva. Hur det ska kunna motiveras är vi många som har svårt att förstå.
Sandra Daswani Bergerud, tvåbarnsmamma och Asperöbo