Det är tyvärr S/MP-regeringen som själv har öppnat för utspel av den typ som Liberalerna gör, skriver Ali Esbati (V).
Det är tyvärr S/MP-regeringen som själv har öppnat för utspel av den typ som Liberalerna gör, skriver Ali Esbati (V).

Okunnigt och föraktfullt om hamnkonflikten

Maria Nilsson (L) beskriver Hamnarbetarnas legitima krav på kollektivavtal med fackliga rättigheter som bagatellartade anledningar att gå ut i strejk för. Det är inte bara föraktfullt – det är djupt okunnigt, skriver Ali Esbati (V).

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik, Hamnkonflikten, 29/1

Maria Nilsson, riksdagsledamot för partiet som kallar sig Liberalerna, höjer tonläget i strejkrättsdebatten. Med hänvisning till hamnkonflikten som startade i Göteborgs hamn vill Liberalerna införa en ”proportionalitetsprincip” i svensk konflikträtt. De vill alltså inskränka strejkrätten ännu mer än det som regeringen har remitterat.

Nilsson nämner inte med ett enda ord att arbetsgivaren i den privatiserade hamnen i Göteborg, APM Terminals, inte förmått skapa en rimlig relation till en majoritet av dem som faktiskt utför arbetet i hamnen. Hamnarbetarnas legitima krav på kollektivavtal med fackliga rättigheter beskrivs som ”bagatellartade anledningar”. Det är inte bara föraktfullt – det är djupt okunnigt.

ANNONS

Det är tyvärr S/MP-regeringen som själv har öppnat för utspel av den typ som Liberalerna gör

Nilsson lyfter, med siffror från Svenskt Näringsliv, fram de möjliga kostnaderna av inställt arbete som ett argument för att införa en proportionalitetsprincip. Om Liberalerna vill räkna kronor och slå ett slag för ”proportionalitet” i den här konflikten, skulle de kanske basera sin kalkyl på att det under 2017 var åtta timmar som facket strejkade och 371 timmar som arbetet stod still på grund av lockout från APM Terminals sida.

Illavarslande och auktoritärt

På en punkt har dock Nilsson troligen rätt, nämligen att det lagförslag som nu bereds av regeringen ”inte kommer att åtgärda de problem vi ser i dag”. Det är i alla fall inte helt klart hur förslaget kommer att påverka den nu pågående konflikten, och det har inte heller funnits någon direkt koppling mellan de problem som APM Terminals skapat i Göteborgs hamn, och de krav på inskränkt strejkrätt som rests av högern och arbetsgivarna. I stället är det en allmän längtan efter att kväsa ett stridbart fackförbund i synnerhet och minska arbetstagarkollektivets makt och inflytande i allmänhet, som kommer till uttryck här. Det är illavarslande och auktoritärt.

Det är tyvärr S/MP-regeringen som själv har öppnat för utspel av den typ som Liberalerna gör. Nu har även ledningarna i de fackliga centralorganisationerna gjort sig till bärare av förslag som ensidigt skulle inskränka den grundlagsskyddade konflikträtten, utan att på något sätt desarmera högerns och arbetsgivarnas försök att genomföra ytterligare försämringar. Angreppet på ett stridbart fackförbund i hamnarna pekar mot en försvagning av alla arbetstagare i Sverige. Direktörerna på Storgatan 19 i Stockholm lyfter på hatten. Det borde ringa i alla varningsklockor hos åtminstone S och i de fackliga leden.

ANNONS

Ali Esbati (V)

arbetsmarknadspolitisk talesperson

ANNONS