April månad är inte till ända men hittills i år har fler kvinnor dödats i nära relation än i det brutala gängvåldet. Tolv kvinnor i Sverige har fått sätta livet till då män i deras närhet misstänks ha mördat dem. Att få tag i en permanent bostad för att kunna lämna våldet är i många fall avgörande men en näst intill omöjlig uppgift på en dysfunktionell hyresmarknad. Många kvinnor och barn blir i stället kvar på skyddade boenden längre än tänkt. Det är kostsamt för de kommuner som kan erbjuda det och skapar samtidigt en risk och rädsla hos individen över att tvingas återvända till våldet.
Mot bakgrund av det har bostadstjänsten Qasa genom initiativet HusFrid etablerat samarbeten med flertalet kvinnojourer för att ge våldsoffer förtur till hyresmarknaden. Med Sveriges största plattform för hyresbostäder är vi just en bostadsaktör och på inget sätt en expert på våld i nära relation. Kvinnojourernas roll är helt avgörande för att ge våldsutsatta det stöd och den rådgivning som krävs för att kunna ta de första kliven till ett liv utan våld. Deras stöd i processen är enligt vår erfarenhet en förutsättning för att våldsoffer ska kunna bygga upp ett nytt liv. Ett oumbärligt arbete som inte nog kan understrykas.
Krävs tillstånd
Från och med första april i år krävs det tillstånd från Ivo för privata aktörer att bedriva skyddade boenden, i syfte att öka kontrollen. Innan tillståndsplikten var omkring 54 procent av dessa ideella och ofta är det kvinnojourer som driver verksamheten. Nu ser vi hur flera av dem redan stängts eller riskerar nedläggning till följd av tillståndsplikten, trots stor efterfrågan och expertis inom området.
Det man bör ha i åtanke är att en kvinnojour och ett skyddat boende inte är samma sak, kvinnojourernas funktion är i regel så mycket bredare i form av kompetens och stödfunktion.
Ansökan om tillstånd kan sökas fram till augusti. Flera av kvinnojourerna vi talat med har inte ens råd att betala ansökningsavgiften om 30 000 kronor och att ha råd att anställa en person för att vara på plats dygnet runt är omöjligt.
Unizon har varnat för att den kostnadsökning som de nya kraven innebär kan leda till en hårdare bedömning av kommuner av vem som är i behov av skydd. Enligt Unizon har dessutom antalet dygn som kvinnor har beviljats på skyddade boenden minskat de senaste åren. Det här är djupt alarmerande i en tid då mer än en kvinna i månaden dödats av sina män de senaste 20 åren, enligt Jämställdhetsmyndigheten.
När Socialstyrelsen under våren ser över föreskrifterna för skyddade boenden vill vi se särskilda krav på att motsvarigheten till kvinnojourernas kompetens i form av stöd och rådgivning tillgodoses
Syftet med den nya lagen om tillståndsplikt är enligt Socialstyrelsen att den som är i behov av hjälp ska få bättre stöd och skydd. När Socialstyrelsen under våren ser över föreskrifterna för skyddade boenden vill vi se särskilda krav på att motsvarigheten till kvinnojourernas kompetens i form av stöd och rådgivning tillgodoses. En kompetens som har byggts upp ideellt under årtionden och en oumbärlig funktion för ett första steg till ett liv i frihet.
De skyddade boenden som nu blir kvar riskerar att bli de privata aktörer som kan betala för att bedriva skyddade boenden utan att nödvändigtvis ha den kunskap eller intention som krävs för att stötta och skydda ett våldsoffer.
Livsviktigt jobb
I sken av den eskalerande bostadskrisen anser vi att det är orimligt att försvåra för ideella verksamheter som gör ett bokstavligen livsviktigt jobb.
Hårdare kontroll av privata aktörer är bra. Men att dra undan mattan för de ideella för att de exempelvis inte möter bemanningskrav, mitt under en eskalerande bostadskris, är inte att ta sitt ansvar. Vi bör redan nu förbereda oss på att den ökade bostadsbristen kommer att slå hårdast mot våldsutsatta kvinnor och barn.
Isabelle Purits, kommunikationschef Qasa