Det är elevernas kunskapsutveckling och studieresultat som får ta stryk av lärarnas dåliga arbetsmiljö, skriver debattörerna.
Det är elevernas kunskapsutveckling och studieresultat som får ta stryk av lärarnas dåliga arbetsmiljö, skriver debattörerna. Bild: Sveriges Elevkårer

Ohållbara arbetsvillkor för gymnasielärarna

Gymnasielärarnas arbetsbelastning är så tung att många upplever stressrelaterade symptom. Det går ut över kvaliteten på undervisningen och över lärares sömn och hälsa. Det är inte bara ohållbart utan fullständigt oacceptabelt, skriver Åsa Fahlén och Ebba Kock.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den svenska skolan befinner sig i ett oroande läge. Samtidigt som antalet elever ökar, växer bristen på legitimerade lärare och en kraftig besparingsvåg sveper över Sveriges kommuner. Det är en kombination som inte går ihop. Det kommer att öka lärarnas redan tunga arbetsbelastning vilket riskerar att få katastrofala konsekvenser, inte bara för lärarna själva utan också för eleverna och i förlängningen för hela Sverige.

Att konsekvenserna redan är kännbara framkommer tydligt i Lärarnas Riksförbunds nya undersökning ”Gymnasielärarna som inte får sova”, där cirka tusen lärare har svarat på frågor om sin arbetssituation under läsåret 2018/2019.

Undersökningen visar på alarmerande resultat. Hela åtta av tio av de tillfrågade gymnasielärarna uppgav att de hade en tung eller mycket tung arbetsbörda under läsåret 2018/2019 och så många som en tredjedel av lärarna hade också fått mer undervisningstid jämfört med föregående läsår.

ANNONS

Påfrestande arbetsmiljö

Den tunga arbetsbelastningen påverkade lärarnas hälsa och välmående. En tredjedel av de tillfrågade gymnasielärarna hade varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Så många som åtta av tio uppgav att arbetssituationen hade haft negativ påverkan på deras sömn och sex av tio hade haft fysiska besvär som magont och huvudvärk. Dessutom hade åtta av tio gått till arbetet trots att de varit sjuka. Varför? Jo, för att arbetsbördan skulle bli för tung när man återvänder till arbetet.

En betydande andel av lärarna ansåg också att de under läsåret 2018/2019 inte fick ett rimligt antal undervisningstimmar i sitt ämne i förhållande till de mål som eleverna skulle uppnå under kursen. Endast drygt tre av tio fick 90 timmar eller mer för sin 100-poängskurs.

Att över sex av tio av de tillfrågade lärarna i undersökningen övervägt att lämna läraryrket kan inte ses som förvånande i ljuset av dessa arbetsvillkor. Men det är allvarliga siffror eftersom Sverige behöver varje lärare som finns. I ett läge där vi står inför en brist på 80 000 lärare kan vi inte köra slut på de lärare vi har.

Eleverna ser lärarnas pressade arbetssituation och reagerar på den tunga arbetsbördan. Varför ser samhället inte till att lärarna kan utöva sitt yrke? Det är elevernas kunskapsutveckling och studieresultat som får ta stryk av lärarnas dåliga arbetsmiljö.

ANNONS

Samhället måste ta ansvar

Nu måste skolhuvudmän, politiker och rektorer ta sitt ansvar! Vi i Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer kräver att följande akuta åtgärder genomförs:

– Lärares undervisningstid måste bestämmas och begränsas. Rapporten visar tydligt att antalet lektioner för gymnasielärarna ökat under det senaste året. Till detta ska läggas att undervisningstiden för lärare i genomsnitt ökat allt sedan undervisningsskyldigheten togs bort ur det centrala avtalet för 20 år sedan. Undervisningstiden kan inte få fortsätta öka, utan behöver bestämmas för varje lärare. Fler lektioner innebär en ökad arbetsbelastning och sämre kvalitet på undervisningen.

– Förutom att undervisningsuttaget måste begränsas, måste också tiden till för- och efterarbete säkras. En timmes undervisning kräver minst en timmes förberedelse. Det är förberedelser som ger kvalitet i undervisningen.

– En del arbetsuppgifter som i dag ligger på lärare bör kunna utföras av andra yrkeskategorier i skolan. Heltidsmentorer måste anställas för att avlasta gymnasielärarna.

– Gymnasieskolan måste få en timplan. En bidragande orsak till lärarnas stress är att undervisningstiden de får i sitt ämne inte alltid är tillräcklig i förhållande till de mål som eleverna ska uppnå under kursen.

Ska vi kunna motverka lärarbristen, varaktigt höja kunskapsresultaten i skolan och få fler elever att nå gymnasieexamen måste läraryrket präglas av goda förutsättningar att planera och följa upp undervisningen – det är så kvalitativ undervisning skapas.

ANNONS

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Ebba Kock, ordförande Sveriges Elevkårer

ANNONS