Det finns en rad cancersjukdomar av gynekologisk karaktär till exempel livmoderhalscancer, vaginalcancer, livmoderkroppscancer, vulvacancer och äggstockscancer. Äggstockscancer är den mest dödliga av dessa diagnoser. 700 får den och 550 dör per år. Det finns stora patientsäkerhetsrisker med bemanningen på Sahlgrenska som den ser ut idag. Det finns gynekologer men de är alldeles för få. Detsamma gäller kontaktsjuksköterskorna.
Vi har sedan mer än två år fört en dialog med den del som vi upplever fallerar, den gynekologiska onkologin, men även med ledningen för verksamheten och området, eftersom vi känt oss djupt oroade över situationen. För få läkare, för få läkare med rätt kompetens (gyn-onkologer), för få kontaktsjuksköterskor, långa väntetider till diagnos och behandling samt brist på tillräcklig utrustning för specialstrålning (så kallad brachy) har lett till att våra medlemmar har upplevt att de inte får rätt vård i tid.Till exempel förekommer systematiska avvikelser från de nationella vårdprogrammen avseende vilken behandling som erbjuds.
Ingen söker
Ingen söker de tjänster som utlyses enligt verksamhetsledningen. Förklaringen kanske delvis ligger i den löneskillnad som finns mellan Sahlgrenska och övriga universitetssjukhus men det handlar också om arbetsmiljön. Det blir en omänsklig uppgift för de som är kvar och ska försöka räcka till. Med sådana brister och uppgiften att bota mycket svårt sjuka människor uppstår en etisk stress.
Vi ser att ansträngda gyn-onkologer och kontaktsjuksköterskor kämpar för att upprätthålla god kvalitet, men ansvariga lyckas inte rekrytera och behålla viktiga nyckelkompetenser. Vi vet att situationen för hela onkologin i Västra Götaland har utretts och att det visade sig att den har mindre resurser än övriga regioner. Vi vet att så är fallet också när det gäller gynekologisk onkologi. Både antalet gyn-onkologer och antalet kontaktsjuksköterskor avviker negativt i förhållande till övriga sjukvårdsregioner.
Vi vet att situationen för hela onkologin i Västra Götaland har utretts och att det visade sig att den har mindre resurser än övriga regioner
Vi är djupt oroliga över situationen. Politikerna säger att Sahlgrenska fått de pengar de behöver men att det är sjukhusets uppgift att fördela dem. Sjukhuset och deras personalpolitik har fått dåligt rykte eftersom de inte fått de medel som behövs trots politikernas utsagor. Under tiden sliter de gyn-onkologer och kontaktsjuksköterskor som ännu är kvar med en omänsklig uppgift. Vi undrar hur länge de orkar och hur stora patientrisker som ska uppstå under tiden. Hur många fler kvinnor med en dödlig sjukdom ska drabbas innan denna situation hanteras?
Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer
Marianne Olsson, vår representant i vårdprocessgruppen äggstockscancer, RCC Väst
Pia Claesson Fredin, styrelseledamot Nätverket mot gynekologisk cancer
Sara Hindström, styrelseledamot Nätverket mot gynekologisk cancer
LÄS MER:Röntgensjuksköterskor på Sahlgrenska tvingades arbeta 600 timmar övertid
LÄS MER:Cancerdrabbade Maria vill skänka hopp till andra
LÄS MER:Efter Eriks hjärtbyte kom nästa chockbesked – cancer