Cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för personer yngre än 80 år. Den medicinska utvecklingen går starkt framåt, ändå finns åtskilliga hinder för att vården ska nå bästa möjliga resultat. Att upptäcka cancer tidigt är många gånger avgörande för möjligheten att behandla och bota sjukdomen. Upptäcks den sent är prognosen sämre. Frågan är därför hur vi ska kunna upptäcka cancern i tid.
Sedan flera decennier har vi i Sverige screenat kvinnor för bröstcancer. I början var denna mammografi omdiskuterad. Problemet var att det ofta var svårt att bedöma om det var en elakartad tumör eller inte. Ett sådant oklart besked skapade både onödig oro hos många kvinnor och ledde till att behandlingar utfördes som egentligen inte var nödvändiga.
Bättre träffsäkerhet
Sedan dess har tekniken utvecklats, träffsäkerheten har blivit betydligt bättre och i dag är det närapå konsensus om nyttan av mammografi i Sverige. Antalet liv som vi räddat genom bröstcancerscreening kan räknas i tusentals.
Nu har vi ett läge där screening kan breddas till att omfatta även andra cancerformer. De som står på tur är lung-, mag/tarm- och prostatacancer. De är precis som bröstcancer, tumörsjukdomar som drabbar stora grupper av befolkningen. Genom tidig upptäckt av dessa fall skulle vi kunna nå enorma hälsovinster. Studier visar att antalet döda av lungcancer kan minska med 25 procent om det införs screening. För prostatacancer är siffran över 40 procent. Potentialen att rädda liv är enorm.
EU-kommissionen har nyligen rekommenderat medlemsländerna att införa screening för fler cancerformer. Som en del av Europas ”Beating Cancer Plan” är målet att 90 procent av invånarna ska erbjudas screening av olika typer av cancer år 2025.
Projekt för prostatacancer
Det pågår redan idag screeningprojekt i några regioner i Sverige. I Västra Götaland och Skåne kallas män från 50 års ålder sedan 2020 till undersökning i en organiserad prostatacancertestning. Inom Region Stockholm började man i stället med lungcancer där kvinnliga rökare över 30 år undersökts, men har sedan i fjol även ett projekt för prostatacancer. Ett förslag till nationellt screeningprogram har tagits fram av svenska lungcancerstudiegruppen (SLUSG). Testerna är numera förfinade och det är lättare att sortera fram de avvikelser som kräver behandling.
Det är olyckligt att dessa projekt endast genomförs i begränsade delar av landet. Nyttan för patienterna har varit tydlig redan från start. Med en utökning av screeningprogrammen skulle hälsovinsten för hela befolkningen bli flera gånger större.
Bromsklossen idag är att sjukvården inte är anpassad för att ta emot alla patienter. När vi upptäcker fler tumörer i ett tidigt skede blir det en ökad belastning på vården. Fler patienter behöver få behandling. Att det skulle vara ett problem att fler får vård tidigt kan tyckas märkligt, men det är en omständighet vi tyvärr inte kan bortse ifrån.
En utmaning med screening är alltså att det uppstår temporärt ökade kostnader. De insatser som görs kommer ha positiva hälsoeffekter på sikt, men samtidigt kvarstår en tid framåt vårdbehovet för de patienter vars cancer inte upptäcktes tidigt. Det betyder att det måste skjutas till medel för att genomföra screening vid sidan av den ordinarie vården. I en ekonomiskt pressad situation ute på klinikerna är detta svårt att hantera, även om det över tid leder till ett minskat vårdbehov och därmed lägre kostnader.
Det betyder att det måste skjutas till medel för att genomföra screening vid sidan av den ordinarie vården
När det gäller cancer är det emellertid så pass tydliga vinster i att satsa på de nya metoderna för att upptäcka tumörer att det vore oansvarigt att inte satsa på utökade screeningprogram. Genom digitalisering, AI och annan ny teknik kan vi dessutom idag förenkla analysarbetet och rapporteringen av de prov som ska testas, vilket gör att ett större antal test kommer att kunna hanteras. De befarade flaskhalsarna för att utföra screeningen elimineras. När det sedan gäller behandlingsfasen blir det en fråga för sjukhusledningar och ytterst våra politiker att anslå medel till verksamheter där hälsovinsten blir störst för hela befolkningen.
I vår finns chansen att ta ledartröjan och göra cancerscreening till en konkret programpunkt inom ramen för vårt ordförandeskap i EU. Vi har ett antal lovande projekt i gång. Nu gäller det att våga satsa och på bred front införa screeningprogram över hela landet.
Det vore ett konkret steg mot visionen om noll döda i cancer.
Eric LaFleche, vd Siemens Healthineers Sverige
Vitali Grozman, MD PhD överläkare i thoraxradiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Kara Brotemarkle, vd Roche AB
Tommy Fürsten, vd GE HealthCare Sverige AB
Jasper C. Kurth, nordisk chef, Bayer Radiology