I stället bör kraftfulla utbildningsinsatser och gedigna rekryteringsprogram genomföras. Likaså är innovativ forskning och utveckling av nya effektiva behandlingsmetoder särskilt viktiga i en sådan situation, skriver debattörerna.
I stället bör kraftfulla utbildningsinsatser och gedigna rekryteringsprogram genomföras. Likaså är innovativ forskning och utveckling av nya effektiva behandlingsmetoder särskilt viktiga i en sådan situation, skriver debattörerna. Bild: Bertil Ericson / TT

Oerhört stora risker om vi fortsätter att skära ner på vården

Nedskärningarna inom vården fortsätter, samtidigt som de äldre blir fler. Men bara för att kompensera för pensionsavgångar och demografiska konsekvenser behöver hälso- och sjukvården rekrytera 85 000 personer under perioden 2021-2031 och äldreomsorgen 110 000 personer. Men så många personer kommer inte ens att finnas på den totala arbetsmarknaden. Vi riskerar en katastrofal situation om åtgärder inte vidtas omedelbart, skriver fyra före detta sjukhuschefer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Nu har framkommit att Sahlgrenska universitetssjukhuset skall på kort tid tygla kostnadsutvecklingen och undvika ett hotande budgetunderskott genom att avveckla en stor del av personalstyrkan – 2 000 personer av sammanlagt 16 000.

Vi menar att denna strategi är kortsiktig och riskabel.

Behovet av sjukvård ökar i Sverige. Exempelvis blir antalet 80-åringar och äldre 50 procent fler under perioden 2021-2031. Det är en glädjande trend att de äldre blivit friskare under senare år, till exempel att fler äldre kan klara sig själva. Men detta uppväger inte alls den totala ökningen av vårdbehovet på grund av att de äldre blir så många fler.

ANNONS

Men det stora problemet är att utbudet av hälso- och sjukvård hotar att minska till följd av ett snabbt växande rekryteringsproblem inom sjukvården och äldreomsorgen.

Bara för att kompensera för pensionsavgångar och demografiska konsekvenser behöver hälso- och sjukvården rekrytera 85 000 personer under perioden 2021–2031 och äldreomsorgen 110 000 personer, eller tillsammans omkring 200 000 personer, inklusive privata utförare. Denna siffra kompenserar inte för de ökande vårdköerna utan motsvarar endast nu aktuell ”nivå/kvalitet”. Siffrorna står att läsa i rapport från Sveriges kommuner och regioner, 13 december 2022.

Men kruxet är att antalet sysselsatta på arbetsmarknaden som helhet (!) beräknas öka med endast 169 000 personer under perioden 2021-2031.

Detta innebär att äldreomsorgen och sjukvården skall konkurrera om dessa 169 000 personer med andra sektorer i samhället, till exempel skola, rättsvårdande myndigheter, försvar och näringslivet.

Som ytterligare försvårande omständigheter för hälso- och sjukvården bör nämnas att Sverige har en svagt dimensionerad primärvård med ett litet antal allmänläkare och att sjukhusen har få vårdplatser i jämförelse med länder i Europa respektive inom OECD. En alltför stor del av tid kan gå åt att ”jaga” lediga vårdplatser. Etisk stress upplevs då man inte finner lämplig vårdplats.

Dessutom bör understrykas att Sverige är nästan det enda landet i Europa som inte har obligatorisk fortbildning av specialistläkare. (Malta och Portugal gör oss sällskap). Med tanke på den snabba medicinska utvecklingen är detta förödande för möjligheter till omställning och effektivisering.

ANNONS

Den uppkomna situationen med ett stort budgetunderskott och en, minst sagt, svårartad rekryteringssituation innebär en omskakande utmaning för hela samhället. Att på kort sikt söka åstadkomma en budget i balans är naturligtvis lovvärt, men inte genom avveckling av medicinskt utbildad personal i stor skala, speciellt inte i denna rekryteringssituation. Då kan sjukvården försättas i en djupare och längre kris än den vi upplever i dag.

I stället bör kraftfulla utbildningsinsatser och gedigna rekryteringsprogram genomföras. Likaså är innovativ forskning och utveckling av nya effektiva behandlingsmetoder särskilt viktiga i en sådan situation.

För att hantera budgetunderskottet, som delvis är inflationsdrivet, måste alternativ till avveckling av personal i stor skala prövas brett inom Västra Götalandsregionen. Sådana åtgärder bör kunna bidra till att minska underskottet. Det förefaller dock sannolikt att staten måste träda in med överbryggande finansiella lösningar på sätt som stöd lämnades till näringslivet under pandemin.

Vi som undertecknar denna skrivelse har aktivt medverkat i omstruktureringar av den svenska sjukvården under 70-, 90- och 00-talen.

Christian Blomstrand, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin och före detta områdeschef i Sahlgrenskas chefsgrupp

Bibbi Karlsson, före detta sjukhusdirektör Mölndal och VD Landstingsförbundet

Kurt Roos, före detta medicinalråd och chef för Lunds sjukvårdsdistrikt

Per-Olof Brogren, före detta planeringschef (Göteborgs och Bohus läns landsting), Sjukhusdirektör (Borås, Alingsås och Skene) och konsult Europarådet

ANNONS

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS