Pronomen är en sluten klass, men nyligen etablerades ett nytt pronomen, nämligen hen.
Subjunktioner (underordnande konjunktioner med en äldre term) är också en sluten ordklass, men det skapas ändå nya subjunktioner.
En av dessa är plus att. Efter ett resonemang om ekonomiska påfrestningar kan man lägga till: ”Plus att bensinpriset skjuter i höjden.” I tidningstext började plus att bli vanligt på 90-talet, men vi kan anta att det varit vanligt i talspråket dessförinnan.
När Språkrådets frågelåda (tillgänglig på nätet) besvarade en fråga om plus att, skrev de att frasen kan användas i informella och vardagliga texter men att man bör hitta andra uttryck i mer formella texter. Det rådet har nog passerat sitt ”bäst före”-datum. Jag ser ofta satser inledda med plus att i texter av etablerade skribenter i etablerade tidskrifter. Här har vi alltså en ny subjunktion med 30 år på nacken.
En annan ny subjunktion är eftersom att i stället för eftersom. Jag uppmärksammade detta hos mina studenter för åtminstone 20 år sedan. Förklaringen bakom eftersom att är analogi. Det finns många subjunktioner med att som andraled: därför att, givet att och nyss nämnda plus att. Vi har också mer komplexa konstruktioner som med tanke på att och för den händelse att. Det finns många subjunktionsuttryck med att på slutet.
Eftersom att är vanligt i tal och vardagliga texter, men sällsynt i formella texter. Så kommer det nog att förbli. Det är lättare att introducera en ny subjunktion än att förändra en redan etablerad.
Det tredje exemplet på nya subjunktioner är även fast, som tycks ersätta både det hypotetiska även om: ”Även om det regnar i morgon, åker vi till landet” och de ”faktiska” fast och trots att: ”Vi åkte till landet fast/trots att det regnade”. I båda exemplen kan man i dag möta även fast.
Det finns gott om exempel på även fast i dagstidningstext från 90-talet. Det är alltså en ny subjunktion som varit i bruk i tidningstext i 25 år, och naturligtvis längre än så i talspråk.
När Språkrådet uttalar sig i frågan skriver de: ”Än så länge betraktas även fast som en talspråklig, ledig form. I vårdat skriftspråk anses det fortfarande vara bättre att använda fast(än) eller trots att.”
Vilken är prognosen för de här tre nya subjunktionerna? Plus att kommer säkert att etableras även i formell prosa. Eftersom att kommer antagligen att motarbetas ännu en tid; det blir svårt att slå ut eftersom.
Även fast är det knivigaste exemplet. Jag misstänker att det kommer att slå igenom, även fast jag tycker det är tråkigt om vi inte lyckas bevara distinktionen mellan ett hypotetiskt även om och ett faktiskt trots att.