Sveriges långa kuststräcka erbjuder stora möjligheter till havsbaserad vindkraft. Det finns redan i dag en kö på att ansluta 90 GW ny vindkraftsproduktion till stamnätet och även om bara 25–30 procent realiseras skulle det potentiellt kunna tillföra cirka 100 TWh per år, skriver debattörerna.
Sveriges långa kuststräcka erbjuder stora möjligheter till havsbaserad vindkraft. Det finns redan i dag en kö på att ansluta 90 GW ny vindkraftsproduktion till stamnätet och även om bara 25–30 procent realiseras skulle det potentiellt kunna tillföra cirka 100 TWh per år, skriver debattörerna. Bild: Johan Nilsson/TT

Ny havsbaserad vindkraft möjliggör fossilfritt flygande

Fossila bränslen måste fasas ut snabbt för att vi ska klara klimatmålen. Sverige är bland de länder som har bäst förutsättningar att leda omställningen och därmed säkra framtida konkurrenskraft. Längs västkusten, från Göteborg till Lysekil, finns Sveriges stora raffinaderier och petrokemisk industri samlade. På västkusten finns möjligheterna, skriver bland andra Anna Borg, vd och koncernchef Vattenfall.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Internationellt produceras årligen 300 miljoner ton flygbränsle och 400 miljoner ton plast från fossila kolväten som olja. Ett alternativ för att ersätta de fossila råvarorna är biomassa, men tillgången till hållbar biomassa är begränsad. Elflyg kan spela en roll men främst för kortare sträckor. För internationellt flyg riktas därför allt större uppmärksamhet mot elektrobränslen som en skalbar lösning, att göra kolväten av koldioxid och vätgas från fossilfri el.

Vattenfall vill bygga ny havsbaserad vindkraft och tillsammans med Preem respektive St1 ställa om till produktion av fossilfria så kallade elektrobränslen. Det är tekniskt möjligt och vi vill genomföra detta – fossilfritt flygande i stor skala är inom räckhåll.

ANNONS

Den svenska västkusten har mycket goda förutsättningar för detta. Här finns ett brett stöd i hela regionen och ett tryck från industrin för omställning och att bygga uthållig konkurrenskraft. Här finns kompetensen, viljan, närhet till råvaror och potential för stora mängder ny, fossilfri elproduktion. Få länder bör kunna producera elektrobränslen storskaligt mer kostnadseffektivt.

Stora möjligheter

Sveriges långa kuststräcka erbjuder stora möjligheter till havsbaserad vindkraft. Det finns redan i dag en kö på att ansluta 90 GW ny vindkraftsproduktion till stamnätet och även om bara 25–30 procent realiseras skulle det potentiellt kunna tillföra cirka 100 TWh per år. Vattenfall har flera planerade havsbaserade vindkraftsprojekt i regionen med första byggstart från 2028 och med en total potential på över 20 TWh per år. Tillsammans med vätgasproduktion och vätgaslagring innebär detta att industrin kan få tillgång till kostnadseffektiv, fossilfri el och vätgas för sin omställning. Därtill utreder Vattenfall möjligheterna för ny kärnkraft vid Ringhals.

I Sverige finns också möjlighet att fånga in mycket koldioxid från bioraffinaderier, pappersmassabruk och biobränsleeldade värmeverk. Med infångad koldioxid och fossilfri el som nya råvaror kan den svenska västkusten avsevärt bidra till att Sverige blir fossilfritt med nollutsläpp till 2045, samtidigt som det ökar landets energi- och bränsleoberoende.

Fossila bränslen kommer att fasas ut och elproduktionen i Sverige behöver fördubblas de kommande 20 till 30 åren

Men det brådskar och både vi från näringslivet och samhället behöver fortsatt samarbeta konstruktivt. De viktigaste frågorna framåt är:

ANNONS

– Det är positivt att regeringen nyligen fattade beslut om havsbaserad vindkraft på västkusten. Det är angeläget med fortsatt skyndsam handläggning av de kvarvarande ansökningar som ligger på regeringens bord och besluten bör hanteras ett i taget, allt eftersom de inkommer.

– I en tid med stigande leverantörskostnader och räntor behöver förutsättningarna för elnätsanslutningen för de mogna havsbaserade vindkraftparkerna tydliggöras, för att tidplanerna ska kunna hållas.

– Snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser är nödvändiga för att få ny elproduktion och elnät på plats. Ett exempel på åtgärd är att förbättra koordineringen mellan myndigheter som hanterar de olika tillstånden.

– Det är i dag oklart om myndigheternas regelverk för vätgasproduktion och distribution är heltäckande. Proaktivitet från lagstiftarens sida för att säkerställa att regelverket är tydligt, ändamålsenligt och ger förutsättningar för att undvika förseningar i projekt.

– Ny el- och vätgasproduktion samt dess infrastruktur behöver samexistera med andra intressen. Det behövs en bredare diskussion om industrins framtida roll, samexistenslösningar eller politiska prioriteringar behöver göras mellan olika intressen som till exempel energiproduktion, Försvarsmakten och fiskerinäringen.

– Industrins omställning innebär stora investeringar och för det krävs långsiktiga regelverk. Det krävs även styrmedel som verkar för en ökad efterfrågan på elektrobränslen och fossilfri vätgas.

ANNONS

– Säkerställ att Länsstyrelsen har tillräckligt med resurser för skyndsam handläggning av tillståndsgivning för ny elproduktion.

Minskningen av koldioxidutsläppen går för långsamt. Efterfrågan på lösningar är hög. Fossila bränslen kommer att fasas ut och elproduktionen i Sverige behöver fördubblas de kommande 20 till 30 åren. Detta är möjligt genom partnerskap mellan industri, energiproduktion och distribution, i en stegvis utbyggnad mot ett hållbart samhälle. Svenskt välstånd har byggt på att säkra vår konkurrenskraft genom industrins utveckling - låt oss fortsätta så!

Anna Borg, vd och koncernchef, Vattenfall

Magnus Heimburg, vd Preem

Hilde Wahl, Verkställande Direktör St1 Sverige AB

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

ANNONS