Barnets rätt och principen om barnets bästa är prioriterade områden för Tidöpartierna. Ambitionen är att åstadkomma ett paradigmskifte för att barn i högre grad ska bli egna rättighetsbärare och att barnets bästa alltid ska vara ledande i frågor som rör omhändertagande av barn. Därför genomför regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu en reform av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU.
Det är många som kämpat för en ny lagstiftning med barnets bästa i fokus, särskilt sedan ”Lilla hjärtats” öde blev känt. Den 3-åriga flickan Esmeralda, även kallad ”Lilla hjärtat”, avled efter att ha tvingats lämna sitt trygga familjehem för att i stället bo med sina missbrukande föräldrar. Trots ett stort mörkertal ger statistiken en fingervisning om den extrema utsatthet som många barn i vårt land lever i. Enbart år 2021 anmäldes över 24 000 misshandelsbrott mot barn. När Socialstyrelsen utredde 26 fall där barn dödats eller utsatts för försök till dödligt våld mellan 2018–2021 fann man att 17 barn hade utsatts för brott av en förälder.
Inte tillräckliga
Den tidigare regeringen genomförde de lagändringar i LVU som kommit att kallas lex lilla hjärtat, men de ändringarna var långt ifrån tillräckliga. Efter att ha tagit emot den riksdagsutredning om barnets bästa som vi själva var med att driva fram i opposition är det nu dags att omhänderta förslagen. Det innebär att hänsynen till barnets bästa ska väga mycket tyngre i lagstiftningen än den gör i dag.
Nuvarande LVU kommer att omarbetas och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Den nya lagen föreslås huvudsakligen bygga på förslag från slutbetänkandet ”Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU samt på förslag från den ovan nämnda riksdagsutredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU. För genomförandet av denna reform avsätter regeringen totalt 38 miljoner kronor från och med år 2025.
Parallellt med detta pågår ett omfattande arbete med att stärka hela kedjan vid omhändertaganden av barn och unga, från den första kontakten med socialtjänsten till bättre förutsättningar för familjehem och HVB- och SiS-hem. För att ytterligare stärka skyddet för de barn som likt Lilla hjärtat omhändertagits enligt LVU på grund av missbruk i hemmiljön finns även behov av att utreda förutsättningarna för obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid umgänge och vid vårdens upphörande. Regeringen har sedan tidigare initierat insatser för att lösa bristen på bland annat familjehem och behandlingsfamiljer och ökade i vårändringsbudgeten för 2023 subventionen av familjehemsplaceringar från 200 till 300 miljoner kronor.
För att ytterligare stärka skyddet för de barn som likt Lilla hjärtat omhändertagits enligt LVU på grund av missbruk i hemmiljön finns även behov av att utreda förutsättningarna för obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid umgänge och vid vårdens upphörande
Vi kommer också att tillsätta en nationell samordnare för att stärka arbetet med fler kvalitativa placeringar inom hela den sociala barn- och ungdomsvården. Socialstyrelsen har fått ett förstärkt uppdrag att informera om möjligheten att bli familjehem, behandlingsfamilj och jourhem i syfte att öka antalet familjehem, men även att utveckla kunskapsstödet för kommunerna i deras stöd och kontakt med familjehem.
Det som hände ”Lilla hjärtat” får aldrig hända igen. Därför stärker vi nu alla LVU-placerade barns och ungas rättigheter och säkerställer deras rätt till en trygg och ljus framtid.
Camilla Waltersson Grönvall, Socialtjänstminister (M)
Linda Lindberg, ledamot i Socialutskottet och gruppledare (SD)