Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
När Socialstyrelsen frågar vad de äldre i Göteborg tycker om sin hemtjänst svarar fler än hälften att de tyngs av ensamhet, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Elisabet Lann (KD) Bild: Pressbilder, Hasse Holmberg/TT

Nu tar vi krafttag mot den ofrivilliga ensamheten

Det lackar mot jul. En tid på året som för de flesta förknippas med gemenskap och glädje. Men för den växande grupp äldre som lever i ofrivillig ensamhet blir kontrasten många gånger smärtsam, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Elisabet Lann (KD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ofrivillig ensamhet är ett omfattande samhällsproblem som drabbar människor i alla åldrar. Särskilt utsatta är dock äldre människor. När Socialstyrelsen frågar vad de äldre i Göteborg tycker om sin hemtjänst svarar fler än hälften att de tyngs av ensamhet.

Det finns en slags cynisk acceptans gällande äldres ensamhet och isolering i Sverige – som om det vore en naturlig konsekvens av åldrandet

Det finns en slags cynisk acceptans gällande äldres ensamhet och isolering i Sverige – som om det vore en naturlig konsekvens av åldrandet. Men det har inte alltid varit så och i många andra kulturer är den nära omgivningen betydligt bättre på att inkludera sina äldre i gemenskapen. Utvecklingen är delvis en konsekvens av ett välfärdssystem som gjort individen självständig i relation till sin familj. I grunden är det såklart bra att vi ska kunna vara trygga med att det finns en solidariskt finansierad vård och omsorg för var och en av oss oavsett ekonomiska och sociala resurser. Och att ingen ska tvingas sluta arbeta för att vårda åldrande föräldrar.

Staten kan inte ersätta medmänniskan

Men det offentliga kan inte, och kommer aldrig att kunna, ersätta det som medmänniskor och civilsamhälle gör för det gemensamma och för varandra. Det finns ingen behovsprövning för gemenskap på julafton. Ingen kommunal tröst för den som förlorat sin livspartner. Ingen myndighet att dela minnen och livsberättelser med. Samhället är vi – medmänniskor, i spontana, familjära eller organiserade gemenskaper där vi ser och bekräftar varandra. I föreningsform och genom aktiviteter bygger vi tillit och stärker demokratin. Genom att ge av vår tid till en åldrad moster, en ensam granne eller vän som behöver sällskap, stöd eller ledsagning bidrar vi till trygghet och gemenskap i samhället.

Genom att ge av vår tid till en åldrad moster, en ensam granne eller vän som behöver sällskap, stöd eller ledsagning bidrar vi till trygghet och gemenskap i samhället

I Göteborg har Kristdemokraterna tillsammans med alliansen fört in ett gemenskapsperspektiv i politiken. Budgeten slår fast att människor är gemenskapsvarelser som utvecklas i relation till varandra. I mer konkret politik handlar det bland annat om att säkra äldres möjligheter till social gemenskap och utevistelse. Att stärka föreningslivet. Att ett matlyft i äldreomsorgen, utöver krav på kvalitet, också beaktar möjligheten att få äta i sällskap med andra.

På nationell nivå vill Kristdemokraterna att ensamhetsfrågorna ska finnas med i en ministerportfölj. Vi föreslår ökade satsningar på föreningars arbete med att bryta äldres isolering och höjt investeringsstöd för att skapa fler boenden med gemenskapsmöjligheter.

Kristdemokraterna vill på alla nivåer verka för ett samhälle som gagnar tillit och gemenskap. Så vill vi främja hälsan och möjliggöra en trygg och värdig ålderdom.

Ebba Busch Thor (KD), partiledare

Elisabet Lann (KD), kommunalråd, Göteborg