Kristdemokraterna går från ord till handling. Alldeles för många patienter och även personal har kommit i kläm i den sjukvårdsorganisation som Sverige dras med sedan 1800-talet. Nu tas det första steget i vad som kan bli den största organisatoriska förändringen av svensk sjukvård sedan 1862. Socialdepartementet skriver i dessa dagar direktivet för den utredning som ska se över hur det statliga ansvaret för vården kan utökas.
Den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Flera instanser och utredningar har påpekat att det finns stora brister i sjukvården när det gäller samordningen kring sjukhusinvesteringar, beredskap och IT-infrastruktur för att ta några exempel. Det är inte hållbart att detta hanteras av 21 regioner på 21 olika sätt.
Växte fram
Den politiska insikten om behovet av en sådan här reform växte fram under de åtta år som Kristdemokraterna styrde socialdepartementet. Trots att dåvarande socialminister Göran Hägglund inför valet 2014 framhöll att ett ökat statligt ansvar skulle innebära en effektivare hantering av resurser och åstadkomma en mer jämlik vård i hela landet, vägrade såväl Stefan Löfvens som Magdalena Anderssons regeringar att undersöka denna möjlighet. Socialdemokraterna lyssnade varken på patientorganisationerna, professionerna eller andra inom politiken. Den tiden är nu förbi.
Frånvaron av ett större statligt ansvar märks inte minst inom kvinnosjukvård. Det finns i nuläget ingen enhetlig bild av hur kvinnosjukvården ser ut i vårt land. Det duger inte. Men varför gjorde de feministiska regeringarna inget åt det?
Regeringen har gett tillsynsmyndigheten, Ivo, i uppdrag att förstärka den statliga tillsynen och särskilt granska vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv inom mödravård och förlossningsvård. Ett annat uppdrag har getts för att stärka vården för de som blivit sexuellt våldsutsatta.
En ofrånkomlig följd av detta är att över 13 000 sjuksköterskor har lämnat sjukvården för yrken inom andra sektorer
När regeringen nu påbörjat arbetet med att ta fram en nationell plan för förlossningsvården är det ett kristdemokratiskt vallöfte som förverkligas. Rehabiliteringen efter förlossning måste bli bättre och vara ett naturligt inslag i eftervården för alla kvinnor. Förlossningsplanen ska ge en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och vara stöd för ett mer strategiskt förbättringsarbete i regionerna för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader.
Oavsett organisationsform är personalen vårdens viktigaste resurs och grunden på vilken hela vården vilar. Alltför länge har vårdens medarbetare haft för dålig arbetsmiljö. En ofrånkomlig följd av detta är att över 13 000 sjuksköterskor har lämnat sjukvården för yrken inom andra sektorer. Det är ett underbetyg för vården som arbetsgivare och drabbar patienterna i slutändan.
Kartlägga behov
Regeringen har därför gett det Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen som ska kartlägga behov och föreslå konkreta insatser för både befintlig och ny vårdpersonal. För att klara kompetensförsörjningen inom välfärden krävs en god arbetsmiljö, trygga anställningar och möjlighet till utveckling i arbetet. Bara så kan vården lyckas med att attrahera och behålla medarbetare.
Samtidigt som det behövs personal med rätt kompetens på rätt plats, måste medel tillskjutas för att öka vårdkapaciteten. En erfarenhet i närtid blottlade utmaningarna under en storhelg med tre virus. Hur ska då vården ha kapacitet i situationer med höjd beredskap i händelse av kris eller krig då tusentals skadade kan behöva omhändertas på en gång? Regeringen har ett intensivt pågående arbete med att höja beredskapen inom det civila försvaret, där hälso- och sjukvården är en betydande del.
Öka antalet vårdplatser
Regeringen satsar dessutom två miljarder kronor specifikt för att öka antalet vårdplatser på landets sjukhus och tar samtidigt fram en nationell plan för hur Sverige strategiskt ska arbeta för att minska bristen på vårdplatserna. Kapaciteten måste öka. Men det är upp till regionerna att bestämma hur vårdplatserna ska bli fler.
Tack vare att Kristdemokraterna stod förberedda har regeringen kunnat påbörja reformarbetet med att vända utvecklingen inom vården till det bättre. Förändringen till det bättre kommer ta tid. Mycket är kvar som måste göras, men detta kan vi som kristdemokrater lova dig. Vi arbetar för en jämlik vård i hela landet. Med ett större statligt ansvar för vården kommer de resurser som satsas att kunna användas mer effektivt. Patienterna ska få bättre vård för pengarna.
Ebba Busch (KD) partiledare
Acko Ankarberg Johansson (KD) sjukvårdsminister
Jimmy Loord (KD) Regionråd, Region Kalmar
My Clingston (KD) Regionråd, Region Halland
Henrik Sendelbach (KD) Gruppledare, Region Västernorrland
Jennie Forsblom (KD) Regionråd, Region Gävleborg
Erik Lindborg (KD) Gruppledare, Region Blekinge
Björn-Owe Björk (KD) Regionråd, Region Uppsala
Lars Lundqvist (KD) Regionråd, Region Sörmland
Malin Gabrielsson (KD) Regionråd, Region Västmanland
Stefan Svensson (KD) Regionråd, Västra Götalandsregionen
Håkan Kero (KD) Oppositionsråd, Region Norrbotten
Anna Zelvin (KD) Regionråd, Region Kronoberg
Sara Lidqvist (KD) Gruppledare, Region Gotland
Hans-Inge Smetana (KD) Gruppledare, Region Västerbotten
Désirée Pethrus (KD) Regionråd, Region Stockholm
Per Einarsson (KD) Regionråd, Region Skåne
Behcet Barsom (KD) Regionråd, Region Örebro
Birgitta Sacrédeus (KD) Regionråd, Region Dalarna
Sara Kihlström (KD) Regionråd, Region Dalarna
Per Larsson (KD) Regionråd, Region Östergötland
Mia Frisk (KD) Regionråd, Region Jönköping
Lars-Erik Olofsson Regionråd, Region Jämtland Härjedalen