Det finns många viktiga erfarenheter och lärdomar för oss i Sverige att ta med oss in i förstärkningen av vårt totalförsvar. Rysslands oprovocerade och fullskaliga invasion av Ukraina har visat att civilbefolkningen, deras hem, skolor och sjukhus, samt kritisk civil infrastruktur så som el-och vattenförsörjning, är både direkta och indirekta måltavlor.
En befolkning under belägring, terroriserad inte bara av bomber, utan också av brist på vatten, mat, uppvärmning, el och förmåga att kommunicera, kan snabbt förlora förmågan att upprätthålla motstånd trots att viljan att försvara sitt land fortfarande är hög.
Många skadade människor, multipla bostadsbränder och kollapsade byggnader är oundvikliga. Det innebär ett enormt tryck på den lokala räddningstjänsten och deras förmåga att utföra sitt viktiga arbete. Räddningstjänsten måste därför ha annan förmåga och en högre uthållighet under krig än i en fredstidskrissituation.
Alltmer sårbart
Förmågan att snabbt kunna återuppta till exempel elförsörjningen är mycket viktigt för att öka samhällets motståndskraft och att kunna reparera anläggningar för att upprätthålla den energiförsörjning som samhället behöver är helt avgörande. Med en allt högre grad av elektrifiering, vilken behövs för att klara den gröna omställningen, blir samhället alltmer sårbart om elförsörjningen inte finns tillgänglig. Tillgång på högkvalificerad personal under höjd beredskap är av allra största vikt för att motverka den sårbarheten.
Kriget i Ukraina har visat oss att vissa sektorer, som exempelvis räddningstjänst och elförsörjning, utsätts för hårda påfrestningar och tillkommande personalbehov, liksom att risken för personalbortfall ökar.
Civilplikt är ett viktigt verktyg för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar vid höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen tillsatte därför i juli i år utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret. Utredningen ska bland annat analysera förutsättningarna för att med stöd av allmän tjänsteplikt och civilplikt stärka personalförsörjningen vid höjd beredskap. Utredningen ska redovisas senast den 27 januari 2025.
En sådan åtgärd är att skriva in personer, som redan har tillräcklig kompetens, för civilplikt inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet
Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget finns det dock skäl att mer skyndsamt vidta åtgärder som kan stärka det civila försvaret inom vissa områden. En sådan åtgärd är att skriva in personer, som redan har tillräcklig kompetens, för civilplikt inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Detta ger förutsättningar att vid höjd beredskap snabbt öka mängden tillgänglig personal inom dessa verksamheter.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 föreslagit ett tillskott om 40 miljoner kronor för aktiveringen av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Tillsammans med medel som redan har avsatts för personalförsörjning i Totalförsvarspropositionen 2020 innebär det att totalt 60 miljoner kronor avsätts för civilplikten under 2024. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap planerar för att den första gruppen civilpliktiga ska kunna kallas till en inledande repetitionsutbildning i september samma år. Under 2024 är förhoppningen att omkring 300 personer kunna utbildas för civilplikt inom kommunal räddningstjänst. För 2025 föreslås medlen och därmed också antalet civilpliktiga att öka.
Utbildat civilpliktiga
För elförsörjningsområdet innebär förslaget en möjlighet att skriva in individer för civilplikt hos Affärsverket svenska kraftnät. Svenska kraftnät har tidigare utbildat civilpliktiga för drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet. Utbildningen avvecklades 2008 som en följd av då gällande försvarsbeslut. I dag har Svenska kraftnät tillgång till en resurs inom reparationsberedskap av elnät som inte är knuten till höjd beredskap, kallad insatsstyrkan.
Regeringen har nu fattat beslut om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att analysera civilplikten inom elförsörjningen för att stärka reparationsberedskapen vid höjd beredskap samt hur Svenska kraftnäts insatsstyrka påverkas av höjd beredskap. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024.
I och med detta tar regeringen ytterligare steg i att stärka förmågan i totalförsvaret och skapa ett robustare fossilfritt samhälle.
Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar