Fler svenskflaggade fartyg är av stor betydelse. Det gäller både för nationella och internationella behov, inte minst när nu Sverige står inför ett medlemskap i Nato, skriver debattörerna.
Fler svenskflaggade fartyg är av stor betydelse. Det gäller både för nationella och internationella behov, inte minst när nu Sverige står inför ett medlemskap i Nato, skriver debattörerna. Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Nu satsar regeringen på fler svenskflaggade fartyg

Svenskflaggade fartyg har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Antalet är idag så lågt att Sverige vid en kris riskerar att inte få in tillräckligt med mat, energi och andra livsviktiga varor. Det är en begränsning som är otillfredsställande. En väl fungerande sjöfart är helt avgörande för svensk utrikeshandel och för vår varuförsörjning. Därför tillsätts nu en utredning för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft, skriver bland andra infrastrukturminister Andreas Carlson (KD).

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Syftet med utredningen är att öka antalet svenskflaggade fartyg. Därigenom stärker vi vår beredskap och får också ett större och starkare maritimt kluster på hemmaplan. Nästan 90 procent av godset transporteras på fartyg under någon del av transportkedjan, men den största delen fraktas idag med utländska fartyg. Vid höjd beredskap behöver Sverige fler svenskflaggade fartyg.

I uppdraget för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft ska utredaren bland annat analysera om det finns skäl att avskaffa stämpelskatten för fartyg. Länder som Danmark, Norge, Finland och Nederländerna tar inte ut någon sådan stämpelskatt, vilket beskrivs som en konkurrensnackdel för den svenska sjöfarten och en anledning till att svenska rederier registrerar fartyg utomlands. För att pressa ner fraktpriserna väljs länder med lägre skatter och mer förmånliga regelverk. Intäkterna för stämpelskatten är dock begränsade. Under de senaste 10 åren uppgår de endast till sex miljoner kronor per år.

ANNONS

Ytterligare åtgärder

Utredaren får också i uppdrag att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. När det infördes var syftet att öka andelen svenskflaggade fartyg och ge svenska rederier konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren i våra grannländer. Tonnagebeskattningen har gjort att den kraftiga minskningen av svenskflaggade fartyg har planat ut något de senaste åren, men det finns ytterligare åtgärder som kan vidtas för att göra systemet mer likt andra länders. Därför ska tonnagebeskattningssystemet och effekterna av det nu följas upp. Utredaren kan också föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning.

Fler svenskflaggade fartyg är av stor betydelse. Det gäller både för nationella och internationella behov, inte minst när nu Sverige står inför ett medlemskap i Nato. Den tillsatta utredningen är en kraftfull och viktig åtgärd från regeringens sida. Detta är också frågor som sjöfartsbranschen har uttryckt som högsta prioritet. Utredaren ska presentera förslagen före årsskiftet och regeringen arbetar utöver den nytillsatta utredningen även med andra åtgärder för att stötta svensk sjöfarts konkurrenskraft och Sveriges beredskap. Regeringen överväger också åtgärder för att stötta kompetensförsörjningen i sjöfartsbranschen för att säkra framtida rekryteringsbehov.

Nu förbättrar vi förutsättningarna för svensk sjöfart och ser fram emot fler inflaggade fartyg i det svenska fartygsregistret.

ANNONS

Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister (KD)

Jimmy Ståhl, ledamot i Trafikutskottet (SD)

Maria Stockhaus, ledamot i Trafikutskottet (M)

Helena Gellerman, ledamot i Trafikutskottet (L)

ANNONS