Vad som nu behövs är nya åtgärder från samhället. För det första måste det offentliga Sverige fortsätta bygga. Behoven av sjukhus, förskolor, bostäder och vägarna däremellan finns fortfarande. Vill vi undvika stora uppsägningar och minskade skatteintäkter får inte samhällsbygget stanna, skriver debattörerna.
Vad som nu behövs är nya åtgärder från samhället. För det första måste det offentliga Sverige fortsätta bygga. Behoven av sjukhus, förskolor, bostäder och vägarna däremellan finns fortfarande. Vill vi undvika stora uppsägningar och minskade skatteintäkter får inte samhällsbygget stanna, skriver debattörerna. Bild: Anders Ylander

Nu krävs skarpa åtgärder från regeringen för att öka bostadsbyggandet

Det är tuffa tider i byggsektorn. Ökade materialpriser och stigande räntor har fått bostadsbyggandet att tvärnita. Byggsektorn har larmat om det bistra läget en längre tid. Nu är hög tid för regeringen att agera. Sverige är i behov av en högre byggtakt här och nu. Annars riskerar 2024 att bli ett dystert år, skriver sex vd:ar för arbetsgivarorganisationer inom byggsektorn.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

I dag drabbar konjunkturen allt fler företag inom byggsektorn. Betalningar skjuts upp, varslen ökar och sysselsättningen sjunker. Totalt varslades 9 166 personer inom byggverksamhet om uppsägning under 2023. Det är en ökning med 154 procent jämfört med 2022. Vår oro är att vi får ett nytt 90-talsscenario då många medarbetare lämnade branschen och aldrig kom tillbaka. Det är dåligt för företagen, men också för Sverige. Svensk byggsektor sysselsätter omkring 360 000 personer och står för 11 procent av Sveriges BNP.

Vad som nu behövs är nya åtgärder från samhället. För det första måste det offentliga Sverige fortsätta bygga. Behoven av sjukhus, förskolor, bostäder och vägarna däremellan finns fortfarande. Vill vi undvika stora uppsägningar och minskade skatteintäkter får inte samhällsbygget stanna av.

ANNONS

Analysen visar att de reformer som ger mest effekt på kort sikt är lättade amorteringskrav, friare hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler

För det andra behöver regeringen stimulera till ökad renoveringstakt. Vid halvårsskiftet börjar det utökade taket för ROT-avdraget att gälla. Det är positivt. Men vill regeringen verkligen göra skillnad måste man även återställa nivån till 50 procent för det ska bli en rejäl effekt på privatmarknaden. Regeringen bör även öka satsningarna på stöd för energieffektivisering. En sådan åtgärd vore bra för bygg- och installationsbranschen, klimatet och privatpersoners ekonomi.

För det tredje krävs konkreta reformer för att få i gång bostadsbyggandet. Utredningsföretaget Evidens har analyserat regelverk som håller tillbaka bostadsbyggandet för att hjälpa politiken prioritera vilka reformer som gör störst skillnad. Analysen visar att de reformer som ger mest effekt på kort sikt är lättade amorteringskrav, friare hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler. Efterfrågan på bostadsrätter ökar med 30 procent redan 2024 med en procent lägre amorteringskrav. Det här är åtgärder som varken driver inflation eller innebär stora kostnader för statskassan. De går dessutom att genomföra snabbt. Hela samhället behöver en livskraftig byggbransch för att vi ska komma till rätta med bostadsbristen.

När det går bra för byggsektorn går det bra för Sverige. Men byggsektorn mår inte bra. Nu krävs skarpa åtgärder från regeringen för att öka bostadsbyggandet och behålla framtidstron.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen

ANNONS

Erik Haara, vd Glasbranschföreningen

Anita Hagelin, tf vd Plåt & Ventföretagen

Ola Månsson, vd Installatörsföretagen

Anders Robertsson, vd Maskinentreprenörerna

Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen

ANNONS