Vi ser med fasa på det den judiska minoriteten nu utsätts för. Vi vet att små barn hålls hemma och äldre barn skolkar för att de inte känner sig trygga i skolan, skriver Johan Pehrson, Lotta Edholm och Paulina Brandberg (L).
Vi ser med fasa på det den judiska minoriteten nu utsätts för. Vi vet att små barn hålls hemma och äldre barn skolkar för att de inte känner sig trygga i skolan, skriver Johan Pehrson, Lotta Edholm och Paulina Brandberg (L). Bild: Tim Aro/TT

Nu ger vi skolan mer kunskap om antisemitismens uttryck

En flodvåg av antisemitism drar fram över Sverige och situationen har förvärrats sedan Hamas fruktansvärda terrorattacker 7 oktober. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att kartlägga antisemitismen i landets skolor, skriver Johan Pehrson (L), Lotta Edholm (L) och Paulina Brandberg (L).

ANNONS
|

Utsattheten för den judiska minoriteten är inget nytt. Judar har varit förföljda och trakasserade sedan före vår tideräkning. Samtidigt kopplas antisemitismen i dag mestadels till Förintelsen, vilket är både missvisande och bekymmersamt. En sådan historieskrivning försvårar arbetet med att motverka dessa förkastliga åsikter och uttryck.

Skolan måste därför ha en tydlig beskrivning av vad antisemitism är och vilka uttryck den tar sig. Det omfattar givetvis Förintelsen och händelseförloppet därförinnan, men även århundradena innan dess och inte minst det nutida hatet. Det behövs insatser på bred front för att lyckas med detta och där spelar skolan en central roll.

Förstärker uppdrag

För att elever ska få bättre förståelse för vad antisemitism är måste lärare först få bättre förutsättningar, verktyg och kunskap i ämnet. Regeringen ger därför förstärkta uppdrag till både Forum för levande historia och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. De ska ge lärare bättre verktyg och djupare kunskap om antisemitismens uttryck, med särskilt fokus på nutida antisemitism. Regeringen har även beslutat om nya ämnesplanerna för gymnasieskola där antisemitism är en viktig del. Allt detta är åtgärder som har efterfrågats av lärarkåren och det judiska civilsamhället.

ANNONS

Samtidigt finns ett reellt hot här och nu mot judiska barn och elever på de judiska skolorna är särskilt utsatta. Vi ser med fasa på det den judiska minoriteten nu utsätts för. Vi vet att små barn hålls hemma och äldre barn skolkar för att de inte känner sig trygga i skolan. Både lärare och elever med judisk identitet har blivit utsatta för hot och hat. Det är fullkomligt oacceptabelt. Vi vet också att tystnadskulturen är omfattande och de polisanmälningar som görs är bara toppen av ett isberg.

Ska kartläggas

Vi kan nu presentera nästa steg i regeringens arbete mot antisemitism. Skolverket får 2024 i uppdrag att göra en nationell kartläggning av antisemitism i skolväsendet. Uppdraget sker med stöd av både Forum för levande historia och Segerstedtinstitutet som båda besitter djupa kunskaper på området. Syftet med kartläggningen är att undersöka barns, elevers och skolpersonals upplevelser av nutida antisemitism, attityder och incidenter. En viktig och avgörande del av uppdraget är att även lämna förslag på fortsatta insatser för att motverka antisemitism i skolan.

De insatser som nu görs i skolan är långsiktiga. Liberalerna kommer alltid stå upp för den judiska minoriteten. Vi vänder inte bort blicken. För om antisemitism tillåts flöda fritt kommer öppet judiskt liv i Sverige att upphöra. Det är en framtid vi aldrig kommer acceptera.

ANNONS

Johan Pehrson (L), partiledare

Lotta Edholm (L), skolminister

Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS