Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Vi vill se ett fördjupat nordiskt samarbete, såväl i kristid som till vardags och är öppna för att diskutera alla initiativ och mekanismer som går i den riktningen, skriver debattörerna. Bild: Tommy Pedersen/TT
Vi vill se ett fördjupat nordiskt samarbete, såväl i kristid som till vardags och är öppna för att diskutera alla initiativ och mekanismer som går i den riktningen, skriver debattörerna. Bild: Tommy Pedersen/TT

Norden, en potentiell gigant i Europa

Inte sedan andra världskriget har vi haft svenska soldater utstationerade vid gränsen mot ett annat grannland i Norden. Var det nödvändigt? Kunde det ha undvikits? Det ska riksdagen bland annat diskutera vid en särskild debatt under tisdagen. Nu behövs skarpa åtgärder för ett ökat nordiskt samarbete under såväl kris som till vardags, skriver Jimmie Åkesson (SD) och Aron Emilsson (SD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

2019 tillkännagav de nordiska statsministrarna att Norden 2030 ska vara världens mest hållbara och integrerade region. Coronapandemin har dessvärre inneburit ett kraftigt bakslag för det nordiska samarbetet, såväl psykologiskt som konkret. Nya barriärer har uppstått och friktion har skapats mellan länderna och dess befolkningar till följd av att vi valt olika sätt att hantera situationen vid gränserna.

Många av de besvärligheter som idag existerar mellan länderna är dock inte resultatet av överlagda politiska beslut, utan snarare av att länderna inte samordnat sig eller diskuterat med varandra innan nya nationella lagar stiftats. I princip hela Norden är bundna av direktiv som antagits av EU, men det saknas i mångt och mycket en nordisk koordinering när dessa ska införas i nationell rätt. Samma sak är det med ordinarie nationell lagstiftning.

Efter att polisen begärt hjälp från Försvarsmakten för att upprätthålla inreseförbudet och bevaka gränsen mot Norge sattes i februari militär personal ut vid åtta vägar i Värmland och Dalarna. Bild: Tommy Pedersen/TT
Efter att polisen begärt hjälp från Försvarsmakten för att upprätthålla inreseförbudet och bevaka gränsen mot Norge sattes i februari militär personal ut vid åtta vägar i Värmland och Dalarna. Bild: Tommy Pedersen/TT

För att komma tillrätta med den nuvarande situationen i Norden och för att underlätta vid framtida kriser föreslår vi följande:

• Upprätta en nordisk krisberedskapskommitté direkt under statsministrarna. Exempelvis genom att flytta Gruppen för strategisk samordning (GSS), som idag lyder under justitiedepartementet och inrikesministern, till statsrådsberedningen och utvidga dess uppdrag till att inbegripa samordning på nordisk nivå. Den nordiska koordineringen i GSS ska främst fokusera på samordning av insatserna i samband med kriser.

• Vid större internationella kriser ska statsministern i det land som är ordförandeland i Nordiska ministerrådet omgående initiera ett samråd mellan de nordiska statsministrarna. Syftet är att och utröna om det finns förutsättningar för ett likartat förhållningssätt och ett synkroniserat myndighetsarbete. Om så är fallet ska den nordiska krisberedskapskommittén ta vid. Om inte så bör statsministrarna i god tid informera varandra om nationella åtgärder som kan påverka grannen, dess befolkning eller det nordiska samarbetet.

Bättre på samverkan

Utöver ovan förslag för att hantera ett Norden i kris behöver vi även bli bättre på att samverka i normaltillstånd. Vi vill att Sverige sonderar möjligheten att skapa rutiner för att koordinera införlivandet av EU-direktiv i de nordiska ländernas lagstiftning, så att det inte uppstår oönskade olikheter. Vi vill verka för att nya lagförslag kompletteras med en konsekvensanalys av hur de kommer att påverka relationerna till de nordiska grannländerna samt hur lagstiftningen slår mot människor och företag som bor och verkar över gränserna i Norden. Om en sådan rutin redan funnits hade vi kunnat undvika den situation vi är i nu med soldater vid våra gränser.

Det är dags att Norden inser och tar vara på sin enorma potential. Norden är en ekonomisk gigant med internationella mått mätt. Med sina 27 miljoner invånare är vi tillsammans världens 11:e största ekonomi (BNP), och rankar som nummer fyra i EU. Samtidigt är de nordiska länderna varandras näst viktigaste handelspartners efter EU. De nordiska ländernas handel med varandra är större än vår handel med Brasilien, Ryssland, Indien och Kina tillsammans. Det visar på betydelsen av de nordiska handelsförbindelserna och vilken outnyttjad potential som ligger i ett utökat nordiskt samarbete. Vi måste därför säkerställa att det nordiska samarbetet inte blir långvarigt lidande på grund av pandemin.

Vi vill se ett fördjupat nordiskt samarbete, såväl i kristid som till vardags och är öppna för att diskutera alla initiativ och mekanismer som går i den riktningen.

Sverigedemokraterna vill att ambitionsnivån vad gäller det nordiska samarbetet växlas upp. Vi vill inte bara återgå till det samarbete vi hade innan pandemin bröt ut – vi vill lägga i en högre växel. Vi vill se ett fördjupat nordiskt samarbete, såväl i kristid som till vardags och är öppna för att diskutera alla initiativ och mekanismer som går i den riktningen.

Jimmie Åkesson (SD), partiledare

Aron Emilsson (SD), gruppledare för SD i Nordiska rådet och ordförande Nordisk Frihet