Någon har sagt - med hänvisning till EU - att det nordiska samarbetet har spelat ut sin roll. Så är det inte. EU utvecklas och blir allt större. Därför ökar behovet av regionalt samarbete. Därför har behovet av ett nordiskt samarbete sällan varit större än nu. Men det handlar också om globaliseringen. Vi har sedan femtiotalet haft ett regionalt samarbete i Norden. Nu är momentum att lägga ett extra kol!
Globaliseringen knackar på dörren. Globala utmaningar och möjligheter kräver gemensamma lösningar. Men det behövs också förnyelse, innovationer och större flexibilitet. Varken enskilda regeringar eller företag kan hantera globaliseringens utmaningar på egen hand. De nordiska statsministrarna beslöt i juni i år om gemensamma nordiska satsningar för att möta globaliseringens utmaningar. Det var en seger för det nordiska samarbetet och vi vet sedan tidigare att viljan bland befolkningen är stor för samnordiska lösningar.
Dra mer nytta
Nordens stora rikedom är befolkningen, dess kunskap, kompetens och kreativitet. Den rikedomen är en styrka som är nyckeln till en demokratisk, rättvis och fredlig utveckling, till konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt, till vår välfärd och till våra bidrag för en hållbar utveckling.
Norden fungerar ofta som en föregångsregion, men vi måste bli bättre på att använda oss av det vi har - till nytta för oss själva och för andra. De nordiska länderna med sina cirka 25 miljoner invånare bör utveckla sina styrkepositioner och agera gemensamt i de sammanhang där framtidens agenda sätts. Det ger oss mera kraft att påverka utvecklingen både i EU och i andra delar av världen.
Klimatfrågan berör oss alla. Vi vet att utsläppen av växthusgaser måste reduceras. Här kan ett nordiskt samarbete som baseras på en långsiktig, massiv politisk insats för en hållbar utveckling göra Norden till en radikal drivkraft i de internationella klimatförhandlingarna. Bland annat har de nordiska länderna enastående kompetens för att vidareutveckla och kommersialisera hållbara energilösningar baserade på biomassa-, vatten-, vind- och geoteknik samt inte minst energieffektivitet. Detta skapar nya möjligheter för nordiskt näringsliv.
Flaggskepp för Norden
Globalisering betyder att forskning och utbildning internationaliseras och att konkurrensen om talanger och innovationer blir intensivare. De nordiska länderna har kommit långt och har i dag framstående forskare. Fler gemensamma insatser på innovationer och forskning inom inte minst klimat-, energi- och miljöfrågor visar världen vad vi kan. Arbetet bör utvecklas och vi måste arbeta mera för att internationellt synliggöra att forskning och innovationer är ett flaggskepp för Norden.
Vi har vant oss vid att handel med andra länder bidragit till välståndet i de nordiska länderna. Flera stora verksamheter använder i dag Norden som hemmamarknad för kunskap och kapital - trots de barriärer som fortfarande finns. En ökad gemensam satsning på innovationer och forskning samt skapandet av ett gott klimat för utveckling av små och stora företag förbättrar Nordens internationella konkurrenskraft. Därför behöver vi en tydlig ekonomisk politik, som präglas av flexibilitet och möjlighet till anpassning, och som klarar stora omvandlingar i en öppen världsekonomi.
En fortsatt harmonisering av regelverken skapar bättre möjligheter för ett dynamiskt näringsliv att växa över gränserna och större möjligheter för människorna i Norden att själva bestämma över sin vardag och framtid. Det är därför av stor vikt att vi - tillsammans - agerar för att riva de gränshinder som finns kvar. Och vi måste se till att nya inte uppstår.
Utveckla styrkorna
En nordisk region med stark ekonomi, ett dynamiskt näringsliv som kan exportera varor och tjänster, en välfungerande förvaltning och politisk stabilitet är en stark global aktör. Norden kan i flera fall fungera som internationell föregångsregion. De styrkor som finns i Norden skall vi utveckla ytterligare. Vi skall använda oss av den när de nordiska länderna agerar i EU, FN och andra internationella organisationer.
Nu krävs beslut om hur vi gemensamt skall agera för att möta de globala utmaningarna och utnyttja möjligheterna till att öka vår internationella konkurrenskraft. Nordiska rådets session i Oslo nu i månadsskiftet utgör den lämpliga arenan för sådana kloka gemensamma beslut.
Halldór Ásgrímsson, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet
Jan-Erik Enestam, direktör för Nordiska rådet