Nordea vilseleder konsumenterna

Replik

Klimatarbetet, 9/10

Sasja Beslik och Johan Nystedt från Nordea skriver att du genom att flytta ditt sparande till hållbara alternativ kan åstadkomma en ”27 gånger större besparing för miljön än du totalt kan åstadkomma genom de fyra mest rekommenderade klimatåtgärderna; begränsat flygresande, bilanvändande, köttätande och minskad vattenförbrukning”.

Det är ett felaktigt påstående. Bara för att man säljer sina aktier i ett företag så betyder det inte att utsläppen minskar. Verksamheten i bolaget kommer ju fortsätta ändå.

Låt oss ta ett enkelt exempel för att visa hur Nordea drar fel slutsats. Anna kör sin bil till jobbet och köper bensin från Det stora oljebolaget. En dag funderar Anna på att börja cykla till jobbet i stället; hon skulle då köpa mindre bensin och utsläppen skulle minska i motsvarande grad. Nu äger dessutom Anna lite aktier, som hon ärvt, i Det stora oljebolaget. Hon läser debattartikeln av Beslik och Nystedt och slås av tanken att det kanske är mer klimatsmart att fortsätta köra bil och i stället sälja aktierna. Hon säljer därför sina aktier i oljebolaget och köper i stället aktier i ett vindkraftsbolag, som har låga utsläpp.

Inget väsentligt förändras

Nu menar Nordea att Anna genom att sälja sina aktier minskat utsläppen radikalt. Men Det stora oljebolaget fortsätter pumpa upp olja, alla kör lika mycket bil som innan och klimatet fortsätter att bli varmare. Ja, ingenting väsentligt har egentligen förändrats. Ändå anser Nordea, genom sitt sätt att räkna, att för Anna var det mest klimatsmarta hon kunde göra att sälja aktierna. Mycket smartare än att ställa bilen.

Frågan om hur vi riktar investeringar för att utveckla ny, klimatvänlig teknik är såväl viktig som intressant. Vi tror att hållbara fonder har en roll i detta även om det troligen är än viktigare att investera i nya branscher som utvecklar morgondagens teknik som solceller, vindkraft eller batterier snarare än att bara undvika de stora gamla fossila företagen.

Går inte att jämföra

Det är inte alltid enkelt att beräkna utsläppseffekten av förändrad konsumtion. Men som vi visade i exemplet ovan går det inte att jämföra ändrade utsläpp från värdepapperstransaktioner och från till exempel minskat bilresande på det sätt som Beslik och Nystedt gör. Vi är positiva till att Nordea tar hållbarhetsfrågorna på allvar och är samtidigt bekymrade över att Nordea vilseleder konsumenter och politiker med felaktiga resonemang och beräkningsmetoder.

Fredrik Hedenus, docent Energi och Miljö, Chalmers

Christian Azar, professor Energi och Miljö, Chalmers

Olof Johansson-Stenman, professor Nationalekonomi, Handelshögskolan på Göteborgs universitet

Jörgen Larsson, doktor Hållbar konsumtion, Chalmers

Jonas Nässén, docent Hållbar konsumtion, Chalmers

Tomas Sterner, professor nationalekonomi, Handelshögskolan på Göteborgs universitet